Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Therese Eriksson
Men det är alltså inte enbart vardagligt vanemönster som är av betydelse för om vi
har en morgontidning i hushållet eller inte. Hushållsekonomin är en annan viktig
faktor, som kanske inte lämnar något ”fritt val” att välja om man exempelvis vill ha
en prenumeration eller inte.
Figur 7
Prenumeration i olika ekonomiskt starka hushåll (procent)
2001
56
73
87
2000
1999
58
59
75
77
87
90
Hushåll med hög inkomst
Hushåll med medelinkomst
Hushåll med låg inkomst
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Kommentar: Svenska medborgare mellan 15 och 75 år. Hushållsinkomsten = sammanlagda
årsinkomsten för samtliga personer i ett hushåll. Hushåll med hög inkomst är en sammanslagning
av följande inkomstkategorier; 501 000-700 000 eller mer. Hushåll med medelinkomst är en
sammanslagning av inkomstkategorierna; 201 000-500 000. Hushåll med låg inkomst är en
sammanslagning av inkomstkategorierna; 200 000 eller mindre.
Som figur 7 visar finns det ett samband mellan prenumeration och inkomst. Drygt
hälften av befolkningen med låg hushållsinkomst prenumererar medan största delen
av höginkomsttagarna har en prenumeration. Men att inte ha råd att köpa tidningen
behöver inte innebära att människor avstår från tidningsläsandet. I stället verkar en
rimlig förklaring vara att man läser de tidningar som är gratis. Metro väljs bl.a. av de
resurssvaga som ett substitut för en traditionell dagstidning (Wadbring 2000).
Kvällstidningsläsning
Den totala andelen regelbundna kvällstidningsläsare har inte förändrats något det
sista året utan ligger fortfarande på 27 procent vilket är samma som år 2000. Över
tid har andelen kvällstidningsläsare minskat. 1987 låg läsningen på topp för att sedan
minska. 1991 steg läsningen igen och var nästan uppe på samma toppnivå som 1987.
Denna andra toppnivå som också i stort sett gäller för de enskilda kvällstidningarna
kan kanske förklaras av att människor till följd av den ekonomiska krisen i början av
90-talet inte ansåg sig ha råd med en prenumeration och i stället gick över till att
köpa lösnummertidningar. Fram till 1995 talas det om en kvällstidningskris då
andelen sedan 1980 sjunkit med 25 procent (Hadenius och Weibull 2002). 1994
vek Aftonbladet av från den dalande kvällstidningstrenden och började i stället öka.
204