Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Johan Martinsson
hur de tänker politiskt. Först och främst ska vi nu titta på i vilken grad arbetslöshetens
utveckling har påverkat människors uppfattningar om olika politiska frågors vikt.
Inom medie- och dagordningsforskningen är uppfattningen att massmediernas
innehåll inte i första hand påverkar hur människor tänker politiskt, men desto mera
om vad de tänker, det vill säga vilka politiska frågor som finns i deras medvetande och
uppfattas som viktiga (Asp 1986). Att medborgarnas uppfattning om arbetslöshetsfrågan
vikt i någon mån reagerat på de dramatiska förändringarna när det gäller
arbetslöshetsnivån under senaste femton åren torde således inte orsaka några höjda
ögonbryn.
Vad vi däremot inte lika säkert kan veta är hur olika grupper av medborgare har
reagerat på utvecklingen. En av de nyare, så kallade icke-spatiala, modeller för att
studera väljarnas röstningsbeteende i allmänna val som har framförts är den om
issue-ownership där olika politiska frågor ”ägs” av olika politiska partier eller gruppe -
ringar då de allmänt sett förknippas med frågorna (Budge och Farlie 1983a, 1983b;
se även Holmberg 1981), eller ses som bättre, mer kompetenta, än andra på att hantera
dessa frågor (Schmitt 2001). Valkampanjer skulle således enligt denna långt ifrån
oomtvistade teori främst handla om dagordningen. De partier som lyckas få väljarna
att tycka att „deras“ frågor är de viktigaste tar enligt teorin hem segern.
Om alla partiers anhängare tycker att arbetslöshetsfrågan är ungefär lika viktig kan
inte denna teori äga någon större giltighet i Sverige under perioden ifråga, åtminstone
inte vad gäller arbetslöshetsfrågan. Å ena sidan brukar arbetslöshetsbekämpning
traditionellt ses som ett av arbetarrörelsens och vänsterblockets paradnummer. Å andra
sidan kan den även sägas vara något av en valensfråga, ett av alla omfattat värde. Frågan
gäller knappast om arbetslösheten skall bekämpas, utan istället hur. Möjligen kan
även de olika politiska partierna sägas tillskriva arbetslöshetsfrågan olika prioritet i
förhållande till andra politiska målsättningar.
Skillnader mellan partierna skulle kunna uppkomma på många olika sätt. Exem -
pelvis skulle medborgarna kunna välja parti efter prioriteringar mellan olika frågor.
Det parti som matchar väljarnas uppfattningar om de viktigaste politiska problemen
i samhället väljs således. Naturligtvis kan sambandet även uppkomma genom den
rakt motsatta processen: medborgarna lyssnar till sitt favoritpartis uttalanden i media
och andra fora och tar till sig det budskap de hör. Det kan även vara så att klasstruk -
turen i samhället och dess samband med partiernas väljarbas via arbetsmarknadens
struktur ger olika väljargrupper skilda erfarenheter i arbetslivet samt i umgängeskretsen.
Dessa erfarenheter, som således inte direkt grundar sig på media eller de politiska
partierna, formar sedan människors uppfattningar om vilka samhällsproblem som
är mest angelägna. I föreliggande artikel skall dock inte uppkomsten till skilda
frågeprioriteringar mellan olika samhällsgrupper fokuseras. I detta sammanhang nöjer
jag mig med att undersöka utvecklingen av arbetslöshetsfrågans prioritet bland olika
partiers sympatisörer över tid och att jämföra denna med den faktiska arbetslöshetsnivån.
Men låt oss nu börja med att först se på arbetslöshetsnivåns utveckling och
arbetslöshetsfrågans vikt bland allmänheten.
294