Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Mikael Gilljam och Ola Jodal
hel hets per spek tivet samtidigt som de ge men sam ma sam hälls in tres se na ris kerar att
få stå tillbaka för olika gruppers och individers egen in tres sen.
Den här artikelns andra huvudfrågeställning handlar om att empiriskt försöka belysa
dessa del tagardemokratins eventuella bak si dor. För det första genom att undersöka
medborgarnas vil lighet till ökad politisk aktivitet vid sidan om valdeltagandet
(realismen). För det andra ge nom att undersöka om viljan till politiskt engagemang
och politiska aktiviteter är ojämnt för delad mellan olika befolkningsgrupper
(ojämlikheten). Och för det tredje genom att undersöka svenska folkets uppfattningar
om vad som motiverar medborgare att på olika sätt aktivera sig i poli ti ken (egenintresset).
Valdemokrati eller deltagardemokrati?
Vår första fråga till svenska folket inom ramen för 2001 års SOM-undersökning
hand lade om stödet för det valdemokratiska och det deltagardemokratiska idealet.
Principen för fråge kon struktionen är hämtad från den tyska opinionsforskaren
Elisabeth Noelle-Neumann. I flera av sina un der sökningar har hon använt sig av två
fingerade personer som i dialogform, med hjälp av prat bubblor, diskuterar ett visst
samhällsproblem. Svarspersonerna ombeds sedan avgöra om de hål ler med person A
eller person B (Noelle-Neumann 1984:17). I vår demo kra ti dia log ar gumenterar
person A för valdemokrati och person B för deltagardemokrati och därefter till frå gas
svarspersonerna om de håller med person A eller person B.
Det skall villigt erkännas att frågekonstruktionen kan diskuteras. För det första är
frågan o van ligt lång och riskerar därmed att trötta ut dem som skall svara. För det
andra in ne hål ler frå gan fl era olika stimuli, vilket innebär att svarspersoner som
sympatiserar med ar gu ment från båda pratbubblorna kan få svårt att besvara frågan.
Vårt försvar på dessa punkter är att vi någon gång måste pröva att ställa lite längre
och mer komplicerade frågor om vi skall kunna kom ma åt mer sammansatta fenomen
som människors demokratiuppfattningar. Och ef ter som vi tagit ut gångs punkt i den
demokratiteoretiska diskussionen om olika normativa de mo kra ti ide al måste vi ju
fråga om just det som den diskussionen handlar om och inte om oli ka del kom ponenter
i de olika idealen. 2
I tabell 1 presenteras den fullständiga frågeformuleringen tillsammans med
resultaten av det som frågan av ser att mäta, det vill säga svenska folkets inställning
till valdemokrati och del ta gar demokra ti.
Svenska folket fördelar sig relativt jämt mellan de två demokratiidealen: 56 procent
av de svars personer som har tagit ställning i frågan håller med valdemokraten medan
44 procent håller med deltagar demokraten (balansmått +12 i valdemokratens favör).
En femtedel eller 20 procent av de tillfrågade har inte velat eller kunnat ta ställning
för något av de två idealen, vilket vi bedömer som en låg andel med tanke på att
frågan är ”ny” och relativt komplicerad.
160