Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Vem vill ha jämställdhet?
Utbildningsnivå är ytterligare en faktor som påverkar hur positiv man är, men
intressant nog har den olika betydelse för kvinnor och män. Kvinnor är nämligen
mer positiva till jämställdhetsåtgärder ju högre utbildning de har, medan utbildning
inte alls har samma effekt på män. Istället blir män mer och mer negativa med högre
utbildningsnivå. 11
En tänkbar förklaring är att högutbildade kvinnor röstar mer till vänster än vad
högutbildade män gör. 12 Eftersom partisympati spelar roll för hur positiv man är till
jämnare könsbalans 13 så kanske detta kan förklara varför åsiktsskillnaderna mellan
högutbildade kvinnor och män är större än bland de lågutbildade. Vid en kontroll
för vilket parti man föredrar kvarstår emellertid mönstret. För kvinnor är det
fortfarande uppenbart att högre utbildning leder till att man är mer positiv till åtgärder
både när det gäller invandrar- och könsrepresentation, men för män finns det bara
en sådan entydig effekt när det gäller invandrarfrågan.
Även vid en kontroll för inom vilken sektor man arbetar (offentlig eller privat) är
betydelsen av hög utbildning likartad. De som arbetar inom privat sektor är oftast
mindre positiva till jämställdhetsåtgärder än de inom offentlig sektor. Åsiktsskillnaden
mellan kvinnor och män inom privat sektor är dock stor och oavsett om man arbetar
inom privat eller offentlig sektor medför högre utbildning inte att män blir mer
positiva till grupprespresentation, medan den definitivt har en sådan betydelse för
kvinnor.
När vi undersöker i vilken utsträckning utbildningsnivån påverkar inställningen
till invandrarrepresentation får vi inte samma mönster. Frågan är exakt likadant ställd
med undantaget att vi frågar om en jämnare balans mellan invandrare och svenskar, 14
men resultatet vi får är ändå att både högutbildade män och kvinnor är mer positiva
till att vidta åtgärder för att uppnå ett sådant mål än lågutbildade. 15 Vi vet att
uppfattningarna i dessa två frågor är nära korrelerade med varandra, 16 så varför får
högre utbildning en negativ effekt på män när det gäller inställningen till jämställdhetsåtgärder,
men inte när det gäller åtgärder för att uppnå förbättrad representation
för invandrare?
En hypotes är att det rör sig om egenintresse. Det är högutbildade män som i första
hand riskerar att få träda tillbaka om kvinnor vinner tillgång till fler toppositioner
i samhället och det vore därför inte förvånande om yngre, högutbildade män är de
som är minst positiva till åtgärder för att uppnå en jämnare könsfördelning på
eftertraktade toppjobb, eftersom de ännu inte har hunnit etablera sig på arbetsmarknaden.
Högutbildade män mellan 15-29 år är också mer skeptiska till jämställdhetsåtgärder
än vad män mellan 30-64 år är (Tabell 1). Dessutom förändras åsikterna när
personerna lämnar arbetslivet bakom sig och går i pension. Män som är över 65 år
är genomgående mer positiva till att införa åtgärder för att jämna till könsbalansen
än vad män i arbetsför ålder är.
Kvinnornas åsikter tenderar däremot att utvecklas i motsatt riktning och de blir
istället mindre positiva med åldern. Mönstret är dock inte alls lika tydligt som bland
männen. Resultatet är att manliga pensionärer till och med är mer positiva till jämnare
323