Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Monika Djerf-Pierre och Birgitta Niklasson
intres se organisationer. Respondenterna har fått välja bland svarsalternativen:
mycket viktigt, ganska viktigt, varken viktigt eller oviktigt, mindre viktigt och
helt oviktigt.
11
Det genomsnittliga balansmåttet (andel positiva minus andel negativa) för samt -
liga undersökta samhällssektorer för högutbildade kvinnor är +63 (antal svarande
är minst 284 st) och för högutbildade män +24 (antal svarande är minst 220 st).
Motsvaran de balansmått för lågutbildade kvinnor är +53 och +33 för män.
12
Oskarson och Wängnerud 1995
13
Se Figur 2.
14
Den exakta frågan lyder: “Hur viktigt anser Du att det är att åtgärder vidtas för
att få fler personer med invandrarbakgrund på toppositionerna inom följande
samhällssektorer?” Respondenterna har fått välja bland svarsalternativen: mycket
viktigt, ganska viktigt, varken viktigt eller oviktigt, mindre viktigt och helt ovik tigt.
15
Det genomsnittliga balansmåttet (andel positiva minus andel negativa) för samtli -
ga undersökta samhällssektorer för högutbildade kvinnor är +49 (antalet svars per -
soner är minst 281 st) och för högutbildade män +23 (antalet svarspersoner är minst
221). Motsvarande balansmått för lågutbildade kvinnor är +10 (antalet svarspersoner
är minst 371) och –6 för män (antalet svarspersoner är minst 448 st).
16
Korrelationen ligger mellan 0,4 och 0,6 beroende på vilket samhällsområde det
gäller. Värdena är signifi kan ta på minst 95%-konfidensnivå.
17
Till utbildningar med humanistisk och samhällsvetenskaplig inriktning räknas:
estetik/design/hantverk, hotell/restaurang/service, humanistisk, media/journalistik/reklam,
pedagogik, samhällsvetenskap och vård och omsorg. Till utbildningar
med ekonomisk, teknisk och naturvetenskaplig inriktning räknas: ekonomi/
handel, jordbruk/skogsbruk/miljövård, naturvetenskap och teknik/industri.
Katego riseringen av utbildningar na grundar sig på Lena Wängneruds indelning
av kvinnliga och manliga politikerområden (Wängnerud 1998).
18
Andelen kvinnliga professorer är dessutom betydligt lägre än siffrorna i Figur 5
anger. Anledningen till att andelen kvinnor på toppositioner inom vetenskapen
uppgår till hela 29 procent är att även ledamöter i alla större vetenskapliga
forskningsråd inkluderats i urvalet och där finns många kvinnor.
19
Siffrorna är tagna från enkätundersökningen “Ledarskap i förändring”, som
genomfördes under våren och sommaren 2001 av projektet “Kön och eliternas
reproduktion i ett komparativ perspektiv”, som leds av professor Anita Göransson
vid Göteborgs Universitet.
20
“Ledarskap i förändring” genomfördes under våren och sommaren 2001 av
forskningsprogrammet “Kön och eliternas reproduktion i ett komparativ perspek -
328