Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Lennart Nilsson
servicen skapade dock en otakt i utvecklingen. Trots att ”det gick bra för Sverige”
demonstrerade föräldrar och andra brukare mot otillräcklig kommunal service
samtidigt som personal inom välfärdens organisationer protesterade.
I de tre storstadslänen bor idag mer än halva Sveriges befolkning och där sker den
snabbaste tillväxten. Bland medborgare i storstadslänen är polariseringen i välfärdspolitiska
frågor starkast i Stockholms län. Det gäller frågor om den offentliga sektorns
storlek, skatter och privatiseringar inom sjukvård, skola och omsorg. Medborgare i
huvudstadsregionen är mest nöjda med möjligheterna att få jobb men i Stockholms
län är medborgarna också mindre nöjda än invånarna i andra storstadslän med
offentligt finansierad service. Det gäller ett flertal serviceområden inom samhällsstruktur,
vård, skola och barnomsorg, social omsorg samt fritid och kultur. Omvänt
är medborgarna i Skåne/Malmöregionen något mer nöjda än i genomsnitt och Västra
Götaland intar i detta avseende en mellanställning. Den finansiella situationen skiljer
sig dock påtagligt åt mellan de tre landstingen/regionerna, där den politiska majori -
teten i Stockholms läns landsting med hänvisning till orättvisor i utjämningssystemet
valt att inte balansera budgeten och redovisat mycket stora underskott.
Kärnan i självstyrelsebegreppet är att beslutsorganisationen under politiskt ansvar
inför medborgarna skall besluta om rättigheter och skyldigheter för invånarna inom
det territorium som avgränsas av respektive nivå. Avvägningen mellan förmåner och
uppoffringar skall göras av folkvalda organ. Flernivådemokratin har aktualiserat
principerna för kompetensfördelning mellan de olika beslutsnivåerna och möjligheterna
till ansvarsutkrävande. Skilda majoriteter på olika nivåer har i praktiken satt
gränserna för självstyrelsen på prov speciellt som det under senare år på nytt framträtt
en tydligare ideologisk skiljelinje mellan blocken och deras agerande i välfärdspolitiken.
De tydligare skiljelinjerna i välfärdspolitiken har i den svenska flernivådemokratin
lett till öppna konflikter mellan skilda nivåer med olika politisk majoriteter.
Noter
1
För Västra Götaland finns möjlighet att jämföra servicebedömningarna för de
närmare 300 västsvenskar som ingick i Riksundersökningen och bedömningarna
som gjordes av de mer än tio gånger så många svarande i den separata undersökningen
i Västsverige. På inget enskilt serviceområde överstiger skillnaden i
balansmått sex enheter, dvs. tre procent. Denna jämförelse ligger till grund för
redovisningen av servicebedömningarna för boende i Stockholms län. Dessutom
kan konstateras att det huvudmönster som gäller för skillnaderna mellan Stock -
holms län och Västra Götaland gäller också år 2000.
2
Mellan år 2000 och 2001 sjunker balansmåttet för sjukhusvård och vårdcentraler
i Sverige som helhet med 5 respektive 6 enheter och i Västra Götaland med 7
respektive 11 enheter (Västra Götaland 2001, SOM-institutet).
72