Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Martin Brothén
Från tidigare studier har vi med oss kunskapen att valrörelser tycks ha en positiv effekt
på förtroendet för riksdagen. 13 Valåren i mätserien – 1988, 1991, 1994 och 1998 –
markerar samtliga en viss uppgång i förtroendet. 14 Om också höstens valrörelsen
2002 följs av en uppgång i förtroendet för riksdagen återstår att se.
MedieAkademins mätresultat ligger på något högre nivåer jämfört med SOMundersökningen.
Tendenserna i de båda undersökningarna är dock likartade. Skillna -
derna har att göra med de olika tillvägagångssätten. SOM-undersökningarna genom -
förs med en postenkät medan MedieAkademins undersökningar bygger på telefonintervjuer.
15
Kontakter med riksdagen
I det följande skall vi undersöka i vilken utsträckning medborgare har kontakter med
folkvalda representanter i parlamentet. Två förväntningar har vi på resultaten. Vi
tror till en början att andelen medborgare som uppger sig ha kontakter med just
riksdagsledamöter är lägre än andelen medborgare som i tidigare studier uppgivit sig
ha kontakter med politiker i allmänhet. Från dessa studier har vi kunskap om att
ungefär var tionde medborgare har någon form av politikerkontakt. 16 När det specifikt
gäller kontakterna med riksdagsledamöter bör vi därför förvänta oss något lägre nivåer.
Dessutom tror vi att kontakterna är mer omfattande valår jämfört med andra år.
Eftersom vi har möjlighet att jämföra resultaten från SOM-undersökningarna 1998
och 2001 kan vi därför förvänta oss högre kontaktnivåer valåret 1998 jämfört med
2001.
Vi skall dock inte avgränsa studien till att gälla enbart svenska medborgare. Till en
början skall vi undersöka vilka kontakter medborgare i 26 olika länder har med
ledamöter i det nationella parlamentet. Materialet för undersökningen är valundersökningar
genomförda i respektive land inom ramen för det internationellt kompara -
tiva valforskningsprojektet The Comparative Study of Electoral Systems. 17 Den fråga
undersökningen baseras på har låtit svarspersoner i samtliga länder ta ställning till en
och samma frågeformulering: ”Under de senaste 12 månaderna, har Du haft någon
form av kontakt med någon riksdagsledamot?”. Svarsalternativen var ”ja” och ”nej”. 18
Det är naturligtvis inte helt oproblematiskt att förlita sig på självrapporterade upp -
gifter när det gäller faktiskt beteende hos medborgare. Människor kan både underoch
överskatta sina kontakter med riksdagsledamöter. Det är dock ett generellt
problem i samhällsvetenskapliga undersökningar. Problematiken gör sig just gällande
i till exempel studier om människors politiska aktivitet och medieanvändning. 19
Resultaten, som finns återgivna i tabell 3 längre fram i kapitlet, visar att svenska
medborgare ligger på en genomsnittlig nivå vad gäller kontakter med ledamöter från
det nationella parlamentet. Elva procent av väljarna i 1998 års valundersökning anger
att de under det närmast föregående året haft någon form av kontakt med någon
riksdagsledamot. I Danmark (20 procent), Kanada (22 procent) och Nya Zeeland
(26 procent) uppger sig väljare i högst utsträckning ha någon form av kontakt med
130