Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Lennart Weibull
Könsskillnaderna är förhållandevis små i medieförtroendet och speglar delvis generella
medievanor. Kvinnor har högre förtroende än män för lokal morgonpress och privat
lokalradio, män har högre andelar för Internetnyheter och Sveriges Radios nationella
kanaler. Bakom dessa skillnader antyds en skiljelinje mellan nationell och lokal
orientering i medieförtroendet.
Förtroendet för Sveriges Television, Sveriges Radios nationella kanaler och Stock -
holms morgontidningar har ett starkt positivt samband med utbildning. Omvänt
gäller att värderingen av kvällspress och i viss mån privat lokalradio, faller med ökande
utbildning. Det som framför allt differentierar är de två tidningstyperna: 17 procent
av de lågutbildade har högt förtroende för Stockholms morgontidningar, i jämförelse
56 procent bland de högutbildade; för kvällspressen är förhållandet det omvända;
29 respektive 14 procent. Resultatet bekräftar många tidigare studier som visar att
det som är särskilt utmärkande för högutbildningsgruppen är deras avståndstagande
från kvällstidningarna, men också deras uppslutning kring nationellt spridda medier
(jfr t ex Weibull och Börjesson, 1995).
Gruppskillnaderna är i stort sett desamma alla de tre undersökta åren Möjligen
kan noteras att den utbildningsskillnad som fanns i förtroendet för nyheter på Internet
minskar över tid. Också åldersskillnaderna är något lägre, även om förtroendebasen
är mycket låg bland de äldsta (7% har förtroende för nyheter på nätet), vilket åter -
speglar den fortsatt begränsade användningen i denna grupp (jfr Annika Bergströms
artikel i denna volym).
Med tanke på de ideologiska skiljelinjer som visat sig finnas i förtroendet för
samhälls institutioner i allmänhet har det i år även lagts in en sådan jämförelse i fråga
om medieförtroendet. Nederst i tabell 4 anges vilken förtroendebas de olika medierna
har bland personer som skiljer sig åt i vänster-höger-orientering respektive partisympati.
Överlag gäller att skillnaderna i synen på medierna efter ideologisk orientering är
begränsad. De mönster som syns torde oftast återspegla andra faktorer. Det högre
förtroen det för Stockholms morgontidningar bland personer som placerar sig till
höger har säkerligen att göra med att dessa tidningar har sin förankring i resursstarka
grupper som politiskt står längre åt höger. I fråga om synen på kvällspress som är mer
positiv bland personer med sympati åt vänster finns det troligen en Aftonbladsfaktor.
Att personer med vänstersympati ställer sig mera kritiska till kommersiell TV än vad
personer till höger gör skall rimligen tolkas som en följd av medieideologiska
åsiktsskill nader. Samma mönster återkommer i fråga om partisympati.
Det är således svårt att se några större ideologiska skiljer i synen på mediernas
innehåll, inte ens mellan public service-kanaler och privat radio och TV. Givetvis har
detta sin förklaring i att det som här värderas är medierna som helhet; om däremot
olika typer av innehåll skulle ha bedömts hade säkerligen de politiska och ideologiska
differenserna varit större.
242