Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Femton år av arbetslöshet
Tabell 4 Olika mått på förändring av medborgarnas bedömning av den politik
som bedrivs inom olika politikområden 2000-2001
förändring av andel förändring av förändring av andel
bra politik balansmått dålig politik
Jämställdheten -8 -18 +10
Arbetslösheten -10 -18 +8
Sveriges ekonomi -10 -15 +5
Flyktingar/invandring -3 -5 +2
Företagens villkor -4 -5 +1
Äldreomsorgen -1 -2 +1
Miljön 0 +1 -1
Hälso- och sjukvården +1 +3 -2
Skolan och utbildningen +1 +3 -2
Lag och ordning +2 +6 -4
Energi/kärnkraft -2 +2 -4
Barnomsorgen +1 +7 -6
Kommentar: Tabellen är sorterad efter förändring av andel dåligt. Balansmåtten för de enskilda
åren räknas ut genom att subtrahera andelen dålig från andelen bra.
Det paradoxala med uppgången för bedömningen av hur regeringen sköter sin uppgift
och bedömningen av konkreta politikområden blir nu än tydligare. Den andra
förklaringen skall nu därför prövas, det vill säga att andra politikområden är viktiga
för medborgarnas bedömning av regeringen år 2001 än år 2000. För detta ändamål
skall en relativt enkel multipel regressionsanalys företas där bedömningen av ett flertal
konkreta politikområden samt inställningen till socialdemokraterna ingår som
oberoende variabler och effekterna av dessa på den beroende variabeln, hur regeringen
sköter sin uppgift, uppskattas. Inställningen till socialdemokraterna inkluderas i
modellen för att politikområdesbedömningarna inte till stor del skall refl ektera
partisympati, utan just politikområdesbedömningar.
Det första vi kan se i tabell 5 är att förklaringskraften i modellen är relativt god. R 2 ,
som brukar betecknas som andelen förklarad varians i den beroende variabeln, uppgår
till hela .55 respektive .46, vilket får anses vara en relativt högt för individdata som
dessa. Det tyder även på att beroende och oberoende variabel ligger relativt nära
varandra. Det framgår även att många av politikområdesbedömningarna inte har
någon signifikant eller substantiell effekt på bedömningen av hur regeringen sköter
sin uppgift. De politikområden som sticker ut och visar tydlig effekt är arbetslösheten
och Sveriges ekonomi.
Det finns visserligen vissa tecken i tabell 5 på att uppgången i bedömningen av hur
regeringen sköter sitt jobb kan ha underlättats av förändringar i den vikt medborgarna
gett till olika politikområden 2000 och 2001. Ett exempel är nedgången i koefficienten
för Sveriges ekonomi. Överlag är dock skillnaderna mycket små och resultaten mycket
stabila över de två åren i denna undersökning. Det tycks alltså inte heller som om
301