Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

De studerande och biblioteken
utbildning, upp till gymnasieexamen, till en mycket stark ökning av typiska
folkbiblioteksaktiviteter som läsning och lån av skönlitteratur och barnlitteratur. Hos
studerande på högskolan ökar dessa kulturella aktiviteter endast marginellt under
studietiden jämfört med högutbildade icke-studerande. Med andra ord har studieakti -
viteten en utjämnande effekt på skillnaden i biblioteksanvändning som orsakas av
utbildningsbakgrund när det gäller dessa biblioteksaktiviteter.
Däremot använder sig högskolestuderande i mycket hög grad av mer studiebetonade
aktiviteter som lån av facklitteratur, användning av referenslitteratur, studieplatser
och sökning i bibliotekskatalogen och på Internet. Skillnaden mot de vuxna
studerande på lägre utbildningar är betydande. Detta hänger samman med användning
av högskolebibliotek, eftersom det är just högskolebibliotek som erbjuder dessa
studiebundna aktiviteter i någon större utsträckning. Medan högskolestuderande i
hög grad använder högskolebibliotek som sitt studiebibliotek och dessutom använder
folkbibliotek som komplement i sina studier, använder vuxna studerande på lägre
nivå folkbibliotek som sitt huvudsakliga studiebibliotek. Det väcker frågan om
folkbibliotek som ser studerande endast som en grupp av den allmänhet de vill tjäna,
kan eller vill erbjuda tillräckligt med studierelaterade tjänster för att täcka informationsbehoven
hos de studerande som är hänvisade till folkbibliotek för sina studier.
Till syvende och sist är det en fråga om resurser. Folkbiblioteken har en mängd
olika roller i det svenska samhället och ska helst tillfredsställa allas behov av läsning,
kulturupplevelser och information. Frågan är om folkbiblioteken, med det breda
uppdraget att erbjuda service till allmänheten, kan räcka till som främsta studiebibliotek
åt denna växande grupp vuxenstuderande utanför högskolan? I så fall krävs det
antingen extra resurser eller så måste de göra avkall på andra mål, som att främja
läsningen bland både barn och vuxna. En fråga som de lokala politikerna och
bibliotekarierna måste ställa sig är hur viktig samhällseffekten av fortsatt utbildning
är jämfört med dessa andra mål. I alla tider har folkbiblioteken strävat efter att
tillgodose allas lika rätt till information. Denna artikel visar, liksom många andra, att
det fortfarande är de högutbildade som i högre utsträckning utnyttjar bibliotekens
tjänster. Tydligen har man ännu inte nått fram till sitt mål utan måste arbeta vidare
med nya metoder för att öka tillgängligheten. Resultaten pekar på att folkbiblioteken
genom att möta studiebehoven hos vuxna i grund- eller gymnasieutbildning även
öppnar ögonen hos denna grupp för de andra, mer kulturella, tjänsterna bibliotek
kan erbjuda. Genom att även utlån av skönlitteratur och barnlitteratur ökar rejält
framförallt hos de vuxna studerande med lägst utbildning, kan folkbibliotek nå nya
grupper vuxna och deras barn. På detta sätt kan ökat stöd för denna grupps studier
bidra till att minska klyftan mellan olika grupper på biblioteken och i förlängningen
kanske också i samhället.
Det krävs fler studier av vuxna studerandes behov och beteende på folkbibliotek.
Även högskolebibliotekens roll i samband med studier utanför högskolan behöver
studeras närmare. Bör man också utveckla högskolebibliotekens uppdrag, att utöver
sin egen högskola mer aktivt ge service även till allmänheten, till att nå de studerande
375