Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

En vanlig dag: om vardagsaktivitet och medieexponering
EN VANLIG DAG:
OM VARDAGSAKTIVITET OCH
MEDIEEXPONERING
LENNART WEIBULL
D
en som är intresserad av att med kvantitativa metoder undersöka mänskligt
beteende står ofta i en valsituation mellan att studera vanor eller att studera det
faktiska beteendet under en begränsad tidsrymd. Med vanor menas då vad människor
brukar göra, med faktiskt beteende vad människor gjort under t ex en dag. Varje
infallsvinkel har sina starka och sina svaga sidor. Brukarstudier ger en god översikt,
men är ofta känsliga för prestigesvar; studier av faktiskt beteende kommer förbi
prestigeproblemet men är istället mer osäkra när det gäller möjligheten till generalisering.
Inom forskning om mediepublik har just frågor om vanemässig eller faktisk
användning traditionellt varit en viktig fråga (Weibull, 1983:24ff). Det har rått
enighet om att vanemått och faktiskt nyttjande ger två olika belysningar av mediean -
vändning, men det har samtidigt diskuterats vad de enskilda måtten egentligen säger
(Wadbring och Weibull, 1995). Särskilt när avsikten varit att predicera människors
medievanor har det ofta på ett komplicerat sätt gjorts sammanvägningar av resultat
från frågor om vanor och frågor om gårdagsanvändning (Henry, 1982 och 1987). I
Sverige har den största kommersiella mediestudien (Orvesto) dock i huvudsak byggt
på en fråga som närmast mäter vad vi skulle kalla vanor beroende på att frågan är
inriktad på en så lång tidsperiod som ett år. På den vetenskapliga sidan finns det två
långa tidsserier: dels Dagspresskollegiets 1 läsvaneundersökning (Wadbring och
Weibull, 2000), vilken som namnet anger, avser vanor och är en del av SOMundersökningen,
dels Medie baro metern, som görs av Nordicom-Sverige, som frågar
hur man tagit del av medier en enskild dag (Mediebarometern, 2002).
Vanemåttet och måttet på faktisk användning kan appliceras parallellt i intervjuundersökningar
där man vid samma intervjutillfälle kan fråga människor om både vad
de brukar göra och vad de gjorde igår. Men frågan är i vilken utsträckning detta är
möjligt i en postenkät. Inom ramen för Dagspresskollegiets metodforskning har
sådana analyser prövats i mindre skala (Ohlsson, 1989), men med åren har tanken
uppkommit att göra detta även inom ramen för en större studie som SOM-under -
sökningen. Ett sådant arbete påbörjades inom ramen för 2000 års undersökning (jfr
Hellingwerf, 2001 och Fredriksson, 2002) och har år 2001 utvecklats ytterligare.
Följande kapitel syftar till en kortfattad avrapportering från det pågående metodarbetet
med särskild inriktning på måtten på medieanvändning.
441