Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Bengt Johansson
sagts om smakdimensioner knutna till medier. Dagspress − som sannolikt av de
svarande associeras med morgontidningar − uppfattas som ett mer prestigefullt
medium i än TV och reklam. Prestige kopplat till dessa medier är tydligast accentuerat
bland högutbildade och tjänstemän/akademiker, vilket gör att omvända tredjepersonseffekter
hos resurstarka grupper som redan påpekats tolkas som att man tror
man påverkas mer än andra när det tyder på intelligens och förmåga att ta till sig ny
information (Perloff 1993, Gunther och Thorson 1992, Gunther och Mundy 1993).
Bland lågresursgrupper är självbilden till viss del den motsatta. Här finns det mer
tendenser till att anta att man själv påverkas mer av personer i ens omgivning och av
medier, och då något mer av TV och reklam än vad som gäller för högresursgrupper.
Däremot antar man att andras politiska uppfattningar formas mer av prestigemedier
och deras egna erfarenheter. Resultaten kan ses som att dessa grupper har en syn på
politisk opinionsbildning där de själva har en mer beroende politisk självbild, där
betydelsen av omgivningen och mindre prestigefulla medier spelar en större roll för
ens egna politiska uppfattningar.
En annan förklaringsfaktor bör kanske nämnas i sammanhanget. Forskning om
tredjepersonseffekter har visat att man bör ta hänsyn till om människor tror att andra
faktiskt exponerar sig för de medier det rör sig om. Om man exempelvis inte tror att
andra människor exponeras för politisk reklam är det knappast troligt att man antar
att de påverkas. Studier av tredjepersonseffekter kopplat till våldsamma rap-texter
visar exempelvis att man måste ta hänsyn till föreställningar om möjlig exponering.
Tredjepersonseffekter visade sig endast förekomma om det var rimligt att anta att
den tänkta publiken faktiskt exponerade sig för de rap-texter det rörde sig om (McLeod
m fl 1997). Till viss del kan skillnader mellan hög- och lågresursgrupper i synen på
vilka informationsvägar som formar ens egna och andras politiska uppfattningar ses
i ljuset av prestige och intresse, men man bör alltså också ta hänsyn till i vilken
utsträckning man tror att andra exponeras för olika informationsvägar. Det är inte
orimligt att högresursgrupper och politiskt intresserade antar att de själva läser mer
om politik i tidningen än vad andra gör och därför påverkas mer. Samma sak kan
gälla lågresursgrupper och politiskt ointresserade. De antar i sin tur att andra faktiskt
tar del mer av politiska nyheter i dagspress än de själva.
Svenskarna och den medialiserade politiken
Tanken om politikens medialisering i betydelsen att medborgarna är helt beroende
av medierna för att orientera sig politiskt kan sägas vara både förankrad och ifrågasatt
bland svenskarna. Resultaten visar tydligt att människor tror att medierna spelar en
avgörande roll för den egna uppfattningen om politik och framför allt för andra
människor. TV och dagspress uppfattas som centrala för politisk opinionsbildning,
medan andra medierade informationsvägar som politisk reklam uppfattas ha relativt
marginell betydelse. Men massmedierna verkar trots allt knappast vara allsmäktiga
i människors medvetande. Både när det gäller hur den egna och andras bild av politik
188