Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Marie Fridolf
per automatik skulle leda till ett värde för individen är inte givet utan samarbetets
kvalitet har stor betydelse. En fokusering på behov utifrån en helhetssyn, delaktighet
hos individen och ett engagerat bemötande är några av de faktorer som har visat sig
ha stor betydelse för kvaliteten. Individernas egen motivation och livssituation är av
stor vikt för vilket värde olika insatser får för dem (Fridolf 2000, Björklund, 2000).
Går det att diskutera samarbete utifrån individernas hälsa? I föregående års artikel
påvisades att samarbete är en av de faktorer som kan förklara ökad hälsa. Hälsa har
dock också samband med livskvalitet, aktivitet, kontakt med flera verksamheter och
offentlig försörjning.
Samarbete snabbar upp hälsotillståndet
I föregående års artikel konstaterades att personer som har kontakt med socialtjänsten
och försäkringskassan mår sämst, medan de i förbindelse med arbetsförmedlingen
och sjukvården skattar sin hälsa som något bättre. Cirka 20 procent mår sämre idag
i förhållande till för tolv månader sedan och ca 25 procent mår bättre. De personer
som har offentlig försörjning mår sämre än andra. Hälsa kan relateras till livskvalitet
(Ferrez-Nunes, 2000). Det kan också relateras till sociala nätverk. Ett samband har
i föregående års artikel kunnat konstateras mellan hälsa, hur nöjda de svarande är
med livet och om de är aktiva i föreningar. De som mår dåligt är också mindre nöjda
med livet och mindre aktiva i föreningslivet.
Det finns ett visst samband mellan samarbete och uppskattad hälsa hos de
sjukskrivna. De som mår sämst förefaller alltså vara en viktig grupp för samarbete.
Hälsotillståndet är generellt sett sämre hos personer som varit i kontakt med flera
verksamheter. En förmodad förklaring är att de som har kontakt med fler verksamheter
är sjukare, har svårare problematik etc. Bland dem som varit i kontakt med flera
verksamheter är hälsotillståndet generellt något sämre för dem där verksamheterna
samarbetat. Om samarbete är bra borde det synas en skillnad i graden av förbättring
av hälsan hos dem där verksamheterna samarbetat jämfört med andra. Det är tydligt
att en större andel personer där verksamheterna samarbetat upplever sitt hälsotillstånd
som bättre efter ett år (31 procent jämfört med 23 procent). Detta trots det sämre
utgångsläget för denna grupp (deras hälsotillstånd var sämre från början). Mot detta
kan ställas att det generellt är så att förbättringen är större för dem som varit i kontakt
med fler verksamheter (25 procent jämfört med 16 procent). Det är därför svårt att
med större säkerhet fastslå att själva samarbetet är den enda orsaken till den snabbare
förbättringen.
Samarbete kan öka förtroendet och ge viss förbättring av hälsan
I denna artikel påvisas att de som mår som sämst samt är långtidsarbetslösa och
långtidssjukskrivna är en viktig grupp att samarbeta kring. Studien visar att det finns
en brytpunkt vid sex månader. Kontakt, offentlig försörjning och hälsa, tre faktorer,
382