Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Svensk NATO-opinion efter den 11 september
Nato-motståndare, finner vi att Nato-motståndare är mer positiva till att ge bistånd
och till att ta emot fler flyktingar än Nato-anhängare. Sambandet återfinns även efter
kontroll för partisympati. En Nato-kritisk socialdemokrat, moderat eller folkpartist
tenderar att vara mer positivt inställd till flyktingmottagning och bistånd än en
Nato-vänlig socialdemokrat, moderat eller folkpartist.
I debatten har socialdemokratiska partiet lättare att peka på Nato-medlemskapets
avigsidor än att konkretisera alliansfrihetens fördelar. Svårigheterna kan hänga
samman med frånvaron av en socialdemokratisk vision för utrikespolitiken överhuvudtaget.
Som EU-medlem skall Sverige samordna sin utrikespolitik med andra
EU-staters, av vilka flera styrs av borgerliga regeringar. Vilket utrymme finns det då
att låta en socialdemokratisk ideologi genomsyra utrikespolitiken? Är verkligen den
utrikespolitiska värdegemenskapen mellan socialdemokratin och borgerligheten så
stark att de ideologiska skillnaderna blir ointressanta?
Bekymret för socialdemokratin är hur t ex jämlikheten och solidariteten – två av
den socialdemokratiska ideologins mest centrala element – skall överföras till det
internationella planet efter det kalla krigets slut. Först när socialdemokratin lyckas
göra tydligt att alliansfriheten inte bara fungerar som motpol till Nato-medlemskap,
utan också är det medel som bäst värnar de centrala värden som socialdemokratin
sätter högt, kan man lita på att stödet från de egna sympatisörerna i fråga om
alliansfriheten bibehålls. I årets utrikespolitiska deklaration – som lästes upp i
riks dagen av utrikesminister Anna Lindh den 13 februari – var de ideologiska formuleringarna
kring kravet på ”en rättvisare värld” betydligt flera och mer långtgående
jämfört med tidigare deklarationer. Årets utrikesdeklaration skall kanske ses som en
början till att utveckla en sådan gränsöverskridande jämlikhetsvision.
423