Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Femton år av arbetslöshet
detta år. Tyvärr kan vi därmed inte fastställa om den opinionsförändring vi observerar
när det gäller förslaget att sänka a-kassan är baserad på att arbetslösheten blivit lägre
eller på att ersättningsnivån har höjts. Emellertid stämmer resultatet väl överens med
förändringen när det gäller den andra frågan, den om att tidsbegränsa a-kassan. Detta
faktum tillsammans med liknande resultat i tidigare studier gör att den sammanfattande
bedömningen blir att det verkar som om goda tider leder till krav på hårda tag
även i Sverige.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att allmänhetens uppfattning om hur viktig
arbetslösheten är som politisk fråga följer den faktiska arbetslöshetsnivån mycket väl.
Det tycks dessutom finnas någon form av tröskelnivå vid vilken allmänheten snabbt
reagerar kraftigt, såväl uppåt som nedåt. Denna tröskelnivå verkar efter den tidiga
1990-talskrisen ha förflyttats uppåt, det vill säga allmänheten är mer politiskt tolerant
mot arbetslöshet idag än tidigare.
Uppfattningarna bland olika partiers sympatisörer om hur viktig arbetslösheten är
skiljer sig inte åt i någon större utsträckning. De skillnader som finns är dock syste -
matiska. Anhängare till v och s uppfattar i allmänhet arbetslösheten som ett viktigare
problem än borgerliga partiers sympatisörer. Minst viktig är arbetslösheten dock för
mp-anhängare.
En olöst paradox har även skådats. Medborgarna bedömer regeringens sätt att sköta
sin uppgift mer positivt än tidigare samtidigt som den politik som bedrivs inom
konkreta politikområden i allmänhet bedöms mer negativt. Förklaringen till detta
måste sökas utanför bedömningarna av inrikespolitiken och har sannolikt med
terrorist attacken i USA att göra.
Det har även visat sig att allmänhetens uppfattningar i sakfrågor relaterade till
arbetslöshetsförsäkringen tycks följa arbetslöshetsnivån genom att skilja sig åt mellan
år med hög respektive låg arbetslöshet. Medborgarnas åsikter verkar gå i riktning
mot krav på hårdare tag i goda tider.
Noter
1
Om den öppna arbetslösheten används i analysen blir korrelationen .90 och om
den totala arbetslösheten används blir korrelationen .91. Pearsons korrelationskeofficient
är ett statistiskt sambandsmått som löper mellan –1 och +1. Koefficienten
mäter grad av linjärt samband där noll betyder frånvaro av samband.
2
Här bör dock tilläggas att massmedia troligtvis har en viktig roll att spela som
förmedlare av information och utsikter, vilket inte har medtagits i ovanstående
analys.
3
Andelen svarspersoner för v varierar mellan 41 och 499, för s mellan 392 och
1253, c mellan 74 och 205, för fp mellan 83 och 303, för m mellan 233 och763,
för kd mellan 28 och 408, mp mellan 50 och 201 och för nyd mellan 22 och 184.
305