Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Karen Nowé, Cecilia Berglund och Lars Höglund
Tabell 5 Bedömningar av bibliotekets service bland vuxna studerande och
icke-studerande (procent)
Studerande
Ej studerande
Varken/ Balans- Ingen Varken/ Balans- Ingen
Bra eller Dålig mått uppf. Bra eller Dålig mått uppf.
Personalens bemötande 85 13 3 +82 6 76 19 6 +70 21
Personalens kompetens 80 17 3 +77 8 85 14 1 +84 25
Personalens hjälp med att
söka och fi nna information 82 15 3 +79 8 87 12 2 +85 25
Tillgång till läs-/studieplatser 59 23 19 +40 18 62 29 10 +52 56
Urvalet av litteratur 77 16 7 +70 10 73 21 6 +67 10
Öppettiderna 64 14 21 +43 9 66 21 13 +53 28
Tillgång till datorplatser 42 28 30 +12 21 54 31 15 +39 56
Kommentar: Vi har slagit samman svaren från SOM-undersökningarna 1998 till 2001. Respondenter
som inte har svarat på delfrågorna har inte tagits med i underlaget. Frågan löd ”Vad tycker du om
biblioteket du oftast besöker då det gäller...”. Svaren kan alltså gälla servicen på både folk- och
högskolebibliotek. I tabellen är svarsalternativen ”mycket bra” och ”ganska bra” sammanslagna till
”bra”. Svarsalternativen ”ganska dålig” och ”mycket dålig” har slagits samman till ”dålig”. Balansmåttet
visar andelen som svarar ”bra” minus andelen som svarar ”dålig”. För alternativen ”bra”, ”varken/eller”
och ”dåligt” samt för beräkningen av balansmåttet har endast de respondenter som har någon
uppfattning i frågan tagits med. Antal vuxna studerande som har svarat på delfrågorna varierar mellan
410 och 401, varav mellan 409 och 323 utgör underlaget för balansmåttet av dem som har någon
uppfattning. Antal icke-studerande vuxna respondenter på delfrågorna varierar mellan 4477 och 4343
beroende på frågan. Därav utgör mellan 3529 och 1900 underlaget för dem som har en uppfattning.
Vem använder högskolebibliotek och vad gör man där?
Att högskolestuderande använder sig mycket mer än andra vuxenstuderande av de
mest studiebetonade tjänsterna på bibliotek, hänger troligen samman med deras högre
tillgång till högskolebibliotek och annorlunda studiekrav. Som figuren nedan visar
använder flertalet högskolestuderande (70 procent) ett högskolebibliotek minst någon
gång i månaden, medan endast 15 procent av de vuxna studerande på högst gymnasie -
nivå använder högskolebibliotek lika ofta. Det är, lite förvånande, betydligt fler unga
studerande upp till gymnasienivå som regelbundet besöker ett högskolebibliotek (24
procent). Antingen har en del misstolkat frågan och trott att den gällde skolbibliotek
i allmänhet, eller så börjar högskolebiblioteken få en ny användargrupp. Denna grupp
unga är idag alltför liten (endast 40 personer) för att kunna dra några slutsatser om
varför de söker sig till högskolebiblioteket. Tendensen i materialet verkar dock vara
att de är mer flitiga i nästan alla aktiviteter jämfört med den större gruppen unga som
inte använder högskolebibliotek och framför allt verkar de använda sig mer av Internet
och be personalen oftare om hjälp. Tydligen använder inte bara högskolestuderande
andra bibliotek än ”sitt eget”, utan de unga upp till gymnasienivå går också till
högskolebiblioteket. Det skulle vara intressant att utföra en djupare studie på just
denna användargrupp. Närhetsfaktorn har härvid betydelse, men är svår att belysa
372