Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

I kontakt med riksdagen
någon ledamot av det nationella parlamentet. I flertalet länder från Östeuropa ligger
andelen med motsvarande kontakter på en låg nivå.
Som tidigare noterats finns det skäl som talar för det rimliga i att iaktta viss för -
sik tighet med nivåskattningarna av andelen människor som haft kontakt med någon
riksdagsledamot. Samtidigt kan vi konstatera att resultaten för SOM-undersökningen
1998 ligger på samma nivå som valundersökningen för samma år. Också andra
relevanta och möjliga jämförelser mellan olika grupper av befolkningen styrker
likheten mellan SOM-undersökningen 1998 och Valundersökningen 1998.
Även om nivåskattningarna av andelen medborgare med parlamentarikerkontakter
bör omgärdas med reservationer kan sambanden i olika befolkningsgrupper fortfa -
rande vara intressanta. Det är dessa som redovisas i tabell 2. Av tabellen framgår
andelen svarspersoner i olika grupper som uppgivit sig ha haft kontakt med någon
riksdagsledamot under det senaste året.
De svenska resultaten från 2001 års undersökning ligger på en lägre nivå jämfört
med 1998 års Valundersökning och SOM-undersökning (7 procent jämfört med 11
procent). De högre nivåerna i 1998 års SOM-undersökning bör ses mot bakgrund
av att det var ett valår som svarspersonerna hade att se tillbaka på när de bedömde
om de haft någon form av kontakt med någon riksdagsledamot under de senaste tolv
månaderna.
Tendenserna i materialet är i huvudsak desamma i 1998 och 2001 års undersökningar.
Andelen män som uppger sig ha haft kontakt med någon riksdagsledamot är
till exempel högre än motsvarande andel bland kvinnor. Åldersmässigt är det främst
yngre medborgare som kommer i kontakt med riksdagsledamöter. Andelen bland
landets gymnasister som haft någon kontakt med någon riksdagsledamot överstiger
motsvarande andel i andra åldersgrupper. Det är tydligt att åldersgruppen 15-19 år
är speciell, vilket kan motivera närmare undersökningar av denna viktiga grupp.
Utbildningsfaktorn har också en viss effekt på graden av kontakt med riksdagens
ledamöter. Som i många andra studier av politiskt deltagande uppger sig högutbildade
i större utsträckning än lågutbildade ha sådana kontakter. Skillnader återspeglas även
i svarspersonernas familjesituation. Svarspersoner från arbetarfamiljer uppger sig i
mindre utsträckning än andra svarande ha kontakter med riksdagsledamöter.
Partimässigt visar resultaten däremot ingen samstämmighet mellan 1998 och 2001.
Inget entydigt kan sägas om vilket parti som har högst andel som uppger sig ha
kontakter med folkvalda riksdagsledamöter. Inget särskilt tyder till exempel på att
kontakterna är vanligare gentemot riksdagsledamöter från stora partier eller från
partier med folkrörelsekaraktär.
Att fråga medborgare om deras kontakter med riksdagsledamöter är bara ett sätt
att undersöka medborgarnas kontakter och relationer till riksdagen och dess leda -
möter. Ett annat sätt är att tvärtom fråga ledamöterna om deras kontakter med
medborgare och väljare. Undersökningar av parlamentarikers kontakter brukar vittna
om omfattande väljarkontakter. 20
131