Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Könsskillnader i politiken – mönstren består
EU-politiken, skolan, skatterna och tillgången på bostäder. Bland kvinnorna ser
rangordningen av den sämsta politiken något annorlunda ut – skolan, invandringspolitiken,
hälso- och sjukvården samt EU-politiken.
Om vi till dessa bedömningar också lägger bedömningen av frågans viktighet
framgår att de områden som högst andel män respektive kvinnor anser vara mycket
viktiga, också är de där den förda politiken får mest negativ kritik. Bland både män
och kvinnor är det hälso- och sjukvård respektive politik på skolans område som flest
tycker är mycket viktiga, samtidigt som den förda politiken inom dessa områden får
mycket bister kritik. Bland kvinnorna är det hela 86 procent som anser att skola och
utbildning liksom hälso- och sjukvård är mycket viktiga frågor, samtidigt som 63
procent anser den förda politiken inom skolområdet vara dålig (balansmått –50) och
62 procent att hälso- och sjukvårdspolitiken varit dålig (balansmått –45). Dessa båda
politikområden är med andra ord mycket viktiga minusposter i den ansvarskalkyl
som kvinnor gjorde ett år före riksdagsvalet 2002. De är nästan lika tunga minusposter
bland männen, även om en något lägre andel män än kvinnor anser områdena vara
mycket viktiga (77 procent för hälso- och sjukvård och 72 procent för skolan),
samtidigt som de negativa bedömningarna inte är fullt så dominerande (balansmått
–32 respektive –43). Bland män kan den blygsamt positiva bedömningen av den
ekonomiska politiken något uppväga minusposten vad gäller sjukvård och skola,
eftersom 66 procent av männen tycker att ekonomisk politik är viktig. Något högre
andel av kvinnorna bedömer den ekonomiska politiken som viktig, men de är mer
kritiska till den förda politiken. Då endast miljöpolitiken får en positiv bedömning,
samtidigt som endast 57 procent av kvinnorna uppfattar miljöfrågor som mycket
viktiga, kan denna positiva bedömning knappast väga upp minusposten.
Mönstren består
Kapitlet inleddes med en tillbakablick till mitten av 1990-talet, då manligt och
kvinnligt i politiken diskuterades flitigt. Vi ställde frågan om de mönster av skillnader
i politiska åsikter och prioriteringar mellan män och kvinnor som konstaterades då,
finns kvar idag. Svaret på denna fråga är ja – slutsatsen att män och kvinnor på ett
ganska tydligt och systematiskt sätt skiljer sig åt i sina politiska uppfattningar äger i
huvudsak giltighet även 2001. Män tenderar att stå något mer till höger ideologiskt
än kvinnor, och vara något mindre negativa till att minska den offentliga sektorns
storlek. Vad gäller åsikter i sakfrågor är det i stort sett samma sakfrågor som är de
mest könsskiljande 2001 som 1994. Och vad gäller politiska prioriteringar finns också
mönstret kvar att män i högre grad prioriterar ekonomi och kvinnor välfärd.
Vad som emellertid ska noteras är att prioriteringarna av välfärdsfrågor verkar ha
ökat bland män, samtidigt som könsskillnaderna i inställning till den offentliga
sektorn minskat. Det innebär att även om det grundläggande mönstret av olika
prioriteringar finns kvar tycks förra valets mantra ”vård-skola-omsorg” ha slagit
igenom också bland männen. Det betyder att det inte bara är kvinnors missnöje med
123