Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Rutger Lindahl
bedömningen av EU-medlemskapets effekter åter har blivit mer negativa. Sannolikt
har rapporteringen i massmedia om friställning av arbetskraft, utflyttning av företag
och arbetsplatser, liksom problem med sjunkande börskurser en betydande inverkan
på attitydbildningen under den aktuella perioden.
En successivt mer positiv attityd har utvecklats när det gäller EU:s effekt på miljön.
Trenden är liknande för synen på förhållandena inom området brottsbekämpning
och, under de senaste åren, inom jordbruket. I de båda senare fallen är dock
balansmåttet fortfarande negativt, vilket orsakas av att det är väsentligt fler svenskar
som anser att EU-medlemskapet har en negativ effekt än som anser motsatsen. De
från början positivt bedömda områdena ”företagens konkurrensmöjligheter” och
”livsmedelspriserna” har delvis omvärderats. Båda noteras ännu för en positiv
opinionsbalans, men under de senaste åren har attityden hos alltfler svenskar blivit
mer negativ. EU-medlemskapet anses inte längre ha en lika positiv effekt på prisnivån
på livsmedel och på de svenska företagens konkurrenskraft. EU-effekten på den
militära säkerheten är fortfarande positiv, men på en relativt låg nivå. Högre studier
och forskning är ett av de politikområden där EU-anhängare och EU-motståndare
gör en någorlunda likvärdig bedömning och där opinionsbalansen inom båda
grupperna är positiv.
Som förväntat gör EU-anhängare och EU-motståndare i de flesta fall kraftigt skilda
bedömningar av EU-medlemskapets effekter. Analyser av grad av överensstämmelse
i bedömning ger till resultat att bedömningarna varierar relativt mycket även inom
de båda grupperna. Det bör i detta sammanhang observeras att andelen svenskar som
anser att EU-medlemskapet varken haft positiv eller negativ effekt på förhållandena
i Sverige är betydande. Detta gäller t.ex. i synen på EU-medlemskapets inverkan på
den sociala tryggheten. Ett genomgående drag i resultaten är att EU-motståndare är
radikalare i sin bedömning än EU-förespråkare. De opinionsbalansvärden som
framkommer inom gruppen EU-motståndare är starkare negativt präglade, än
motsvarande positiva bedömningsnivå bland EU-anhängare. Snittvärdet är 28 för
EU-motståndare mot 19 för EU-anhängare. EU-anhängare ser i större utsträckning
än EU-motståndare både för- och nackdelar med EU-medlemskapet. De senare
omfattar en mer genomgående negativ syn på effekterna på Sverige. Detta skulle i sin
tur kunna indikera att EU-motståndarnas attityder, relativt sett, är svårare att ändra
än EU-förespråkarnas.
Största avståndet i uppfattning mellan de båda grupperna finns i fråga om synen
på Sveriges möjligheter att påverka utvecklingen i EU. Inom detta område är avståndet
sextiotvå procentenheter. Därefter följer ekonomin (60), sysselsättningen (52),
livsmedelspriserna (49), den militära säkerheten (49) och företagens konkurrensmöjligheter
(48). Minsta avståndet i uppfattning om EU-medlemskapets effekter
på Sverige återfinns när det gäller synen på invandrare och flyktingar (21). Noteras
kan att det både bland EU-anhängare och EU-motståndare finns en negativ
opini ons balans när det gäller synen på effekten av EU-medlemskapet.
402