Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Nytt klimat för miljöpolitiken?
NYTT KLIMAT FÖR MILJÖPOLITIKEN?
CHRIS VON BORGSTEDE OCH LENNART J. LUNDQVIST
Många av dagens miljöproblem kan förklaras av människors direkta såväl som
indirekta beteenden, både som privatpersoner och i form av val som beslutsfattare
gör. Vi ställs inför många valsituationer som påverkar den framtida miljön
och klimatet. Ska vi åka bil, cykla eller gå till jobbet? Ska vi köpa konventionellt eller
ekologiskt odlade grönsaker? Även om inte alla miljöproblem direkt kan härledas till
hur vi som enskilda handlar, är det av intresse att se hur människors miljöbeteende
är länkat till olika faktorer.
Under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet etablerades miljöfrågan ordent ligt
i svenska folkets medvetande. Under senare delen av 1990-talet har bilden blivit
mer kluven. Samtidigt som flera vardagsnära miljöbeteenden konsoliderats, har
medborgarnas intresse för miljöpolitik och den vikt den ges minskat (Bennulf 2000).
I denna SOM-rapport ställer vi frågan hur det står till med miljöintresset hos svenska
folket. Har klimatfrågans ökade aktualitet fått något utslag i folkopinionen och i
människors beteenden? Hur allvarligt ser medborgarna på förändringarna i jordens
klimat, och hur hänger de eventuellt samman med miljöintresse och bedömning
av miljöfrågans politiska vikt? Kan vi urskilja skillnader mellan olika grupper av
medborgare, och vad kan detta tänkas betyda för frågans fortsatta utveckling? Kort sagt,
hur ser opinionsklimatet i miljöfrågorna ut vid tredje årtusen dets början?
Hoten mot miljön och oron för framtiden
Vår bild av miljöhoten formas i stor utsträckning av medias rapportering av miljökata
strofer och av vetenskapens rön. Information har en viktig roll för hur vi tolkar
omvärlden och hur vi agerar. Till det får vi anledning att återkomma. Först ska
vi se hur svenska folkets hotbild ser ut när det gäller miljön och klimatet. Hur
allvarligt uppfattar medborgarna miljöproblem och klimatförändringar i jämförelse
med andra samhällsproblem?
I tidigare SOM-undersökningar har det visat sig att uttunningen av ozonskiktet
har legat i topp som miljöhot i svenskarnas medvetande (Bennulf 2 000:73). 2001
års SOM-undersökning ger samma bild. Uttunningen av ozonskiktet ligger högst,
tätt följd av oljeutsläpp vid kusterna och användandet av kemikalier i jordbruket.
Minst hotfullt uppfattas miljöproblemet med hanteringen av kärnkraftens högaktiva
avfall vara. Resultaten ger fog för att säga att svenska folket ser allvarligt på miljöproblemen.
De högre värdena för kvinnor är samtliga signifikanta. Detta bekräftar
det allmänna mönstret att kvinnor skattar högre både när det gäller hotbilder och
riskbedömningar (Flynn m fl 1994).
143