Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Sören Holmberg och Lennart Weibull
I fråga om demografiska faktorer ser vi att yngre generellt sett har högre förtroende
än övriga åldersgrupper, men att åldersskillnaderna i övrigt är små. Lågutbildade har
betydligt lägre förtroende än högutbildade. I fråga om social klass framträder egna
företagare och arbetare med lägst institutionsförtroende och akademiker med högst.
Jordbrukargruppen är delvis polariserad, medan lägre tjänstemän ligger i mitten med
en svag dragning åt högre förtroende.
Vilken grad av förtroende olika grupper har hänger givetvis samman med vilka de
sjutton samhällsinstitutionerna är. I och med att det ingår relativt många politiska
institutioner kommer detta givetvis att spela in. Det är därför knappast överraskande
att personer med lågt politiskt intresse generellt sett också har mycket lågt förtroende,
medan det möjligen är mindre väntat att de politiskt intresserade också är förhållandevis
kritiska.
Det finns mycket tydliga partiskillnader i samhällsförtroende. De mest institutionskritiska
partisympatisörerna fi nns hos miljöpartiet och vänsterpartiet, de mest
förtroendefulla i folkpartiet och i någon mån bland socialdemokraterna. Ideologiskt
visar ytterpunkterna nästan exakt samma profil: personer som placerar sig längst till
vänster respektive längst till höger har något lägre institutionsförtroende än övriga.
Vad skapar förtroende?
I vår analys har vi prövat två faktorer som enligt litteraturen kan ha betydelse: synen
på demokratin och synen på det politiska systemets output i form av medborgerlig
service. De två hänger givetvis nära samman och står för ett slags allmän systemtillfredsställelse
(Nilsson, 2002)
Det visar sig att de två systemfaktorerna har ett mycket starkt samband med det
generella institutionsförtroendet (tabell 8). Bland personer som är mycket nöjda med
hur den svenska demokratin fungerar har 50 procent ett högt generellt institutionsförtroende
medan 5 procent har ett lågt förtroende. Omvänt gäller att bland personer
som är mycket missnöjda med hur demokratin fungerar i Sverige har nästan 80
procent ett lågt institutionsförtroende mot endast 2 procent med ett högt förtroende.
Mönstret är nästa exakt detsamma när det gäller sambandet med bedömningen av
kommunal service: personer som anser att den fungerar bra har ett betydligt högre
generellt institutionsförtroende (48 procent) än de som anser att den fungerar dåligt
(0 procent).
Resultatet bekräftar tidigare iakttagelser att det är människors uppfattningar om
förhållanden i det politiska systemet – både hur det fungerar som beslutsorganisation
och vilken service det presterar – som har betydelse för institutionsförtroendet. Som
man säger på amerikanska Perceptions of Performance Matters.
Samhällsförtroendets grunder
Det finns ett slags grundläggande nivå där förtroende och handling går samman.
Personer som ofta handlar med aktier har större förtroende för banker än de som inte
54