Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Lennart Weibull
Också i fråga om användarna är det möjligt att belysa eventuella förändringar i
förtroende över tid. De allmänna tendenserna visar sig vara i huvudsak desamma
som bland allmänheten i stort. Om vi för enkelhetens skull utgår från balansmåtten
kan vi notera en svag nedgång mellan 2000 och 2001. Till skillnad från vad vi såg
bland allmänheten ligger användarnas förtroende för Sveriges Television, Sveriges
Radios kanaler och lokal morgonpress lite lägre 2001 även i jämförelse med 1999.
Skillnaderna är dock mycket små (tabell 3).
En annan tendens som blir tydligare i användaranalysen är det relativt sett större
fallet för vad som kan betecknas som de mer underhållningsinriktade kanalerna. Privat
radio och TV uppvisar den största nedgången mellan 2000 och 2001 och ligger båda
lägre i förtroende bland sin publik än de gjorde 1999.
Det finns således även här svaga tendenser till minskat förtroende, men de är
knappast av den styrka att de kan beskrivas som att budbäraren har förlorat publikens
förtroende. Snarast pekar resultaten på att bedömningarna även har att göra med
mediernas funktion.
Dimensioner i medieförtroendet
En av utgångspunkterna för de nya frågorna om allmänhetens medieförtroende var
att det successivt håller på att ske förskjutningar som en följd av olika förändringar
i mediesystemet. Ett av de förändringsmönster som ofta framhålls är att de nya
medierna i mindre utsträckning står för seriös information och i större utsträckning
prioriterar underhållning.
Det visar sig också finnas skillnader i förtroendebedömningarna som kan föras
tillbaka till en sådan skiljelinje mellan information och underhållning. I tabell 3a
redovisas resultatet av en explorativ faktoranalys. Den första av de två faktorerna kan
tolkas som uttryck för en informationsorientering, den andra som uttryck för en
underhållningsorientering. De medier som laddar högst i informationsfaktorn är
typiskt nog Sveriges Radio och Sveriges Television, men även den lokala morgonpressen
och TV4. På underhållningsfaktorn laddar framför allt övriga privata TV-kanaler,
kvällstidningarna och den privata lokalradion högt, men även nyheter på Internet.
Faktorlösningen är i princip densamma samtliga tre undersökta år.
Bedömningsskillnaderna skall förstås som uttryck för den image som respektive
medium har hos allmänheten, inte för hur det faktiskt används. Det hör också till
bilden att de flesta medier har både en informations- och en underhållningssida, låt
vara att den förra uppfattas som finare än den senare. Det visar här att TV4 visserligen
kommer ut relativt sett högre på informationsfaktorn, men samtidigt ligger högt på
förströelse, medan Sveriges Radio och Sveriges Television har sin tyngd på informationsdimensionen.
Även den lokala morgontidningen uppfattas som både informativa
och underhållande.
238