Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Karen Nowé, Cecilia Berglund och Lars Höglund
på sina arbetsplatser eller i sina hem, vilket kan ha lett till att deras användning av
Internet har ökat under de senaste åren utan att de börjat använda datorerna på
biblioteket i högre utsträckning.
Figur 2
Andelen av alla studerande, icke-studerande och samtliga
respondenter som ganska eller mycket ofta använder Internet för att
söka information på biblioteket 1998-2001 (procent)
35
30
25
20
15
studerande
samtliga
ej studerande
10
5
0
1998 1999 2000 2001
Kommentar: SOM-undersökningarna respektive år. Frågan har ställts i ett av formulären från 1998
till 2001. Antal som svarat på frågan hösten 2001 är 1737, varav 1456 ej studerande och 171
studerande. Med studerande menas både dem som angett sin nuvarande aktivitet som ”student”,
och de som angett att de utbildar sig med stöd av arbetspolitiskt åtgärd eller med stöd av
Kunskapslyftet.
Studieaktivitet och utbildningsbakgrund
Som vi inledningsvis påpekade, har också utbildningsbakgrund stor betydelse för
biblioteksanvändning. I Kulturbarometern 2000 framkommer t ex att samtliga typer
av bibliotek, folk- eller filialbibliotek, forsknings-, institutions- eller universitetsbibliotek,
arbetsplatsbibliotek, skolbibliotek och förenings- eller folkrörelsebibliotek,
används i högre utsträckning av högutbildade än av lågutbildade (Statens Kulturråd,
2000). Detta visar även SOM-undersökningarna och årets undersökning är inget
undantag. Frågan är vilken av variablerna ”studieaktivitet” och ”utbildningsbakgrund”
som spelar störst roll för hur ofta biblioteken besöks och vad man gör när man är på
biblioteket. I detta avsnitt undersöker vi endast den vuxna befolkningen, dvs respon -
denter äldre än 19 år.
366