Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Ann-Marie Ekengren
kritik från ledarna för de fattiga länderna och från nationella hjälporganisationer
för att göra alldeles för lite. 2
Terrorattackerna har alltså bidragit till att biståndsfrågan fått förnyad aktualitet
och blivit en fråga också på den internationella politiska dagordningen. Frågan vi kan
ställa oss är vad som hänt med den svenska biståndsopinionen efter terrorattackerna
i USA? Har politikernas vilja att ta klarare ställning för ett ökat stöd till Tredje
världen fått positiva effekter på den svenska biståndsopinionen? I tabell 1 redovisas
svenska folkets inställning till u-hjälp under perioden 1987-2001.
Tabell 1 Svenska folkets inställning till u-hjälp 1987-2001 (procent,
balansmått)
Förslag: ”minska u-hjälpen”
År 1987 1988 1993 1994 1995 1996 1997 1999 2000 2001
dåligt förslag 50 54 39 39 36 32 31 42 46 46
varken bra eller
dåligt förslag 29 30 31 31 32 30 31 33 30 32
bra förslag 21 16 30 31 31 38 38 25 24 22
summa procent 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100
antal svarande 1609 1525 1779 1619 1711 1671 1666 3338 3315 1603
balansmått +29 +38 +9 +8 +5 -6 -7 +17 +22 +24
Kommentar: Svars alter nati ven har varit: mycket bra förslag, ganska bra förslag, varken
bra eller dåligt förslag, ganska dåligt förslag och mycket dåligt förslag. I tabellen har de två
svarsalter nati ven mycket eller ganska bra förslag liksom svarsalternativen mycket eller ganska
då ligt förslag slagits samman. Balansmåttet visar andelen som tycker att det är ett dåligt förslag
att minska u-hjälpen minus andelen som tycker att det är ett bra förslag. Värdena kan variera
mellan +100 (alla tycker att det är ett dåligt förslag att minska u-hjälpen) och -100 (alla tycker
att det är ett bra förslag att minska u-hjälpen). Positiva värden anger att det finns en övervikt
bistånds po si ti va (negativa till att minska u-hjälpen) och negativa värden anger att det finns en
övervikt bistånds negativa (positiva till att minska u-hjälpen).
Hösten 2001 uppgick andelen biståndspositiva, det vill säga personer som är
negativt inställda till att minska u-hjälpen, till 46 procent. Det innebär att svenska
folkets biståndsvilja ligger kvar på samma nivå som år 2000. Det var under slutet av
1990-talet, i takt med förbättrat budgetläge och politiska signaler om att återigen
satsa på biståndet, som biståndsopinionen blev alltmer positiv. Fortfarande når
dock biståndsviljan inte upp till rekordnoteringen på 54 procent biståndspositiva
som noterades år 1988. Men samtidigt har andelen biståndspositiva ökat med 15
procentenheter sedan bottennoteringen 1997. Under större delen av 1990-talet, under
budgetsanering och minskade biståndsanslag, sjönk andelen biståndspositiva.
Samtidigt som andelen biståndspositiva ökat sedan slutet av 1990-talet har
an delen biståndsnegativa minskat, från 38 procent som tyckte att det var ett bra
390