Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Maria Oskarson och Helena Rohdén
ideologiska skillnaden mellan män och kvinnor ändrat riktning någonstans mellan
den yngsta och den äldsta generationen. Bland de yngsta väljarna var andelen män
som röstade på de konservativa större än andelen kvinnor som röstade på de konserva -
tiva. Bland de äldsta väljarna var i stället andelen män som röstade på labour större
än andelen kvinnor som gjorde det (Norris 1996:336 passim). Detta nya köns- och
generationsgap kan kortfattat sammanfattas som att yngre kvinnor och äldre män
grupperar sig ideologiskt till vänster medan yngre män och äldre kvinnor grupperar
sig ideologiskt till höger.
I Sverige framskymtar liknande tendenser som i Storbritannien bland de yngsta
och de äldsta väljarna vid de två senaste riksdagsvalen, 1994 och 1998 (Gilljam &
Holmberg 1995, Oskarson & Wängnerud 1995, Holmberg 2000). Genom att
jämföra mäns och kvinnors vänster-högerplacering i SOM-undersökningarna 1986-
2001 går det att mera systematiskt undersöka hur utvecklingen har sett ut. Finns det
ett ideologiskt köns- och generationsgap?
Om vi jämför mäns och kvinnors placering på vänster-högerskalan från 1986 och
framåt framkommer att det även i Sverige är någon gång 1992-93 som en förändring
sker och ett köns- och generationsgap börjar uppstå (figur 1). 3 1992 är andelen unga
kvinnor (18-24 år) som placerar sig till vänster för första gången sedan 1986 högre
än andelen unga kvinnor som placerar sig till höger. Samtidigt har äldre kvinnor
(65-80 år) sedan 1986 rört sig mer åt höger. Mönstret för yngre och äldre män har
däremot inte förändrats under 1990-talet. Under hela perioden återfinns en större
andel äldre män till vänster och en större andel yngre män till höger. Under de två
första åren på 2000-talet verkar det dock ske en förändring av mönstret bland män
med en ökning av andelen yngre män som placerar sig till vänster och en ökning av
andelen äldre män som placerar sig till höger.
För att tydligare illustrera hur de ideologiska skillnaderna mellan män och kvinnor
ser ut under 1990-talet och för att kontrollera att dessa skillnader är statistiskt
signifikanta har vi slagit samman de fyra SOM-undersökningarna från 1996 till 1999.
Av mönstret i figur 2 framgår att de största könsskillnaderna finns i de båda yngsta
åldersgrupperna (18-24 respektive 25-34 år) och den äldsta åldersgruppen (65-80
år). Bland män och kvinnor i åldersgrupperna 45-54 respektive 55-64 år är de
ideologiska skillnaderna som minst. Könsskillnaderna ändrar dessutom riktning
någonstans mellan dessa båda åldersgrupper.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att de ideologiska skillnaderna mellan män
och kvinnor grovt kan delas in i tre olika faser. Under den första (efterkrigstiden fram
till 1960-talet) stod män ideologiskt sett längre till vänster än kvinnor. Under den andra
fasen (början av 1980-talet till början av 1990-talet) stod män ideologiskt sett längre
till höger än kvinnor. Under den tredje fasen (större delen av 1990-talet) har den
ideologiska skillnaden mellan män och kvinnor olika riktning i de yngre och de äldre
åldersgrupperna. Bland yngre personer står män ideologiskt sett längre till höger än
kvinnor och bland äldre personer står män ideologiskt sett längre till vänster än kvinnor.
Om de förändringar som nu kan skönjas under 2000 och 2001 (där yngre män sökt
sig längre åt vänster och äldre män åt höger) är början på en ny fas återstår att se.
112