Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Könsskillnader i politiken – mönstren består
var de tre oftast nämnda problemen. Prioriteringarna skiljer sig alltså inte åt om vi
ser till rangordningen av vilka frågor som uppfattas som viktigast.
Ett annat sätt att undersöka om män och kvinnor uppfattar politik på samma sätt
är att i stället för rangordning se till hur stor andel av män respektive kvinnor som
spontant nämnt olika politikområden som svar på denna öppna fråga. Flera tidigare
studier av mäns och kvinnors politiska uppfattningar har visat ett tydligt mönster av
att män och kvinnor lägger olika vikt vid olika politikområden (Oskarson &
Wängnerud 1995, även Wängnerud 1998). I boken ”Kvinnor som väljare och valda”
visas att män i samtliga valundersökningar mellan 1982 och 1994 oftare än kvinnor
har uppgivit att de uppfattar frågor som rör ekonomi och sysselsättning som de
viktigaste, medan kvinnor i samtliga undersökningar under motsvarande tid oftare
uppgett frågor som har med välfärdsstatens utbudssidor (vård, skola, omsorg etc)
samt miljö att göra (Oskarson & Wängnerud 1995:63-67). Även om rangordningarna
i många fall varit mer eller mindre desamma, har andelen som nämnt områdena alltså
följt ett tydligt könsmönster. Detta mönster återfinns också här (se balansmåtten i
tabell 2). Fem områden: kriminalvård/brottslighet, invandrarpolitik, Sveriges ekono -
mi, sysselsättning och skattefrågor nämndes oftare av män än av kvinnor. Hälso-
/sjukvård, skola, äldreomsorg och familjepolitik nämndes däremot oftare av kvinnor.
Även om både män och kvinnor ser ”vård, skola, omsorg” som de viktigaste
samhällsproblemen så är det en högre andel av kvinnorna som nämner dem. Mönstret
är precis detsamma 1997, även om skillnaderna mellan andel män och kvinnor som
nämnt områdena i några fall är mindre 1997 än 2001. Det gäller främst sysselsättning
och familjepolitik. Trots att rangordningen är densamma är olika politikområden
olika framträdande bland män och kvinnor. Konstaterandet från tidigare studier om
att politiken tycks ha en manlig och en kvinnlig sida står fast.
Väljarnas kalkyler
Vi har hittills behandlat könsskillnader i politiska sakfrågeåsikter och prioriteringar.
Inför ett val är det emellertid ytterligare en typ av åsikter som är av betydelse för att
förstå varför människor röstar som de gör, nämligen bedömningar av den politik
som förts. Detta brukar diskuteras i termer av ansvarsutkrävande, alltså att de sittande
politikerna ställs till svars för den förda politiken i nästkommande val. Men samtidigt
är det naturligtvis så att väljarna inte bedömer all politik som bedrivits under en hel
mandatperiod – en sådan kalkyl är alltför komplex. De områden som finns med i
den enskilde väljarens ”ansvarskalkyl” är de som väljaren av ett eller annat skäl
uppfattar som särskilt viktiga.
I SOM 2001 ställdes en fråga om bedömning av den förda politiken inom en rad
specificerade politikområden tillsammans med en fråga om hur viktiga man tyckte
respektive politikområde är. Om vi analyserar informationen om politiken som förts
inom respektive politikområde tillsammans med informationen om hur viktiga
politikområdena är kan vi alltså få en bild av hur väljarnas ”ansvarskalkyler” ser ut,
121