Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

TV-tittarnas programpreferenser och den 11 september
under året är uteslutet. Dessutom förändras inte utbudet i samtliga TV-kanaler, vilket
däremot samtliga TV-kanalers tittare gjorde. Utbudsförändringen är inte heller särskilt
markant eller entydig (Svenskt TV-utbud 2001, 2002).
Utbudsförändringen i TV mellan 2000 och 2001 kan med andra ord knappast
föras tillbaka till en efterfrågeförändring hos TV-publiken.
Däremot är det omvända sannolikt – att efterfrågeförändringen hos TV-publiken
kan föras tillbaka till en utbudsförändring. Det finns skäl att anta att det i första hand
var televisionens och mediernas bevakning av den 11:e september och händelser i
anslutning till detta som påverkade inriktningen på TV-tittarnas programpreferenser.
Intresset för information och fakta i TV ökade markant och intresset för underhållning
och förströelse minskade.
Det är just detta som gör medierna så speciella. Mediernas utbud styrs inte enbart
av publikens efterfrågan – mediernas utbud bestämmer också i hög grad vad publiken
efterfrågar.
Noter
1
För en allmän översikt se Asp (2001)
Referenser
Asp, Kent (2001) TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud.
I Holmberg, S, Weibull, L (red) Land, Du välsignade? Göteborg, SOMinstitutet
Gustafsson, Karl Erik, Weibull, Lennart (1995) Sweden. I Bertelsmann Foundation
and European Institute of the Media (eds.) Television Requires Responsibility.
Volume 2: International Studies. Gütersloh 1995, Bertelsmann Foundation
Publishers.
MMS – Mediamätning i Skandinavien. Publikstatistik (www.mms.se)
Svenskt TV-utbud 2000 (2001). Stockholm – Granskningsnämndens rapportserie nr 7
Svenskt TV-utbud 2001 (2002). Stocholm – Granskningsnämndens rapportserie nr 9
229