Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Lennart Weibull
I diskussionen av mediesystemets förändring som en följd av de nya medierna finns
det en förväntan om att underhållningsorienteringen skall öka i betydelse, särskilt
hos radio och TV (jfr Djerf-Pierre och Weibull, 2001). Dimensionsanalysen ger inget
stöd för detta för Sveriges Television, men väl för TV4. År 1999 laddade TV4 .40 på
den mer underhållningsinriktade dimensionen, år 2000 var faktorladdningen .48
och 2001 var den alltså .52; samtidigt har laddningen på den informativa dimensionen
minskat. I allmänhetens ögon är således sambandet med information mindre och
sambandet med underhållning högre. Resultatet ligger i linje med vad som redovisats
i studier av kanalens innehållsprofil (Jfr Asp, 2001).
Om vi prövar att utveckla faktoranalysen genom att tillåta fler faktorer visar sig att
det finns fler delvis underliggande dimensioner. I en trefaktorlösning (figur 3b) faller
SVT, TV4, SR och lokal morgonpress ut tillsammans som ett slags breda basmedier,
medan det blir en skillnad mellan de renodlade underhållningsmedierna (övriga
TV-kanaler, privat lokalradio och kvällspress) och de mera specialiserade medierna
nyhetstjänster på nätet och Stockholms morgonpress). Tendensen att TV4 går mot
underhållning är även här tydlig.
För övriga medier är det svårt att se entydiga mönster. Internetnyheternas roll som
ett slags specialisering, eller möjligen komplettering, har förstärkts. Nätet laddar 2001
högre än Stockholms morgonpress i denna faktor, men dess relativt höga laddning
i underhållningsdimensionen har minskat något. Analysen av medieförtroendets
dimensioner ger en antydan om att förtroendet är nära kopplat till de funktioner
mediet kan ha för sin publik (se vidare nedan).
Förtroende i olika grupper
Det finns en del skillnader i förtroendebedömningarna mellan olika grupper. I tabell
5 redovisas de olika mediernas förtroendebas inom några olika grupper genom ett
balansmått som bygger på samtliga svarspersoner (se ovan om förtroendebas och
balansmått). Den största skillnaden finns mellan svenska och utländska medborgare,
där de senare generellt ligger lägre i förtroende för samtliga medier utom kommersiell
TV. Till del hänger detta samman med att man i mindre utsträckning tar del av
medierna.
När det gäller demografi är åldersfaktorn, den som traditionellt strukturerar medie -
användning och medieattityder (jfr Hadenius och Weibull, 2002). Nyhetstjänster
på Internet, TV4, övrig privat TV och privat lokalradio, men också Stockholms
morgontidningar åtnjuter klart högre förtroende bland yngre än bland äldre. Det
omvända förhållandet gäller för Sveriges Radios lokala P4-kanaler och för den lokala
morgontidningen. Däremot är åldersskillnaderna oväntat små för Sveriges Television
och går snarast mot den förväntade riktningen.
Bakom åldersskillnaderna ligger till stor del skilda innehållspreferenser i olika åldrar.
Skillnaderna skall samtidigt inte överdrivas. En majoritet av de yngre har högt förtroende
för den lokala morgontidningen och ännu högre andel för Sveriges Television.
240