Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Henrik Oscarsson
partier är därför att försöka förflytta sig till den position längs dimensionen där många
väl ja re finns.
Den strikt endimensionella modell för partikonkurrens som Anthony Downs utgick
ifrån har dock få likheter med verkliga partisystem. Det förekommer till exempel
ofta flera riva liserande konfliktdimensioner i ett och samma partisystem. Och i många
parti system konkurrerar partierna i olika valensfrågor snarare än posi tions frå gor
(Stokes 1966). Men av alla världens partisystem är det svenska det som påminner
starkast om det som Downs ur sprung ligen använde för sin eko no mi ska demokratiteori.
Det svenska parti systemet är fortfarande påfallande endimen sio nellt och
påfal lande starkt strukturerat efter en traditionell uppdelning i vänster och höger.
Partikonkurrensen äger i huvudsak rum längs den traditionella vänster-högerdimensionen.
Som ett effektivt verktyg för kommunikation mellan väljare och val da och
som ett ideologiskt orienteringsverktyg för väljarna har den spatiala bipo lä ra
vänster-högermetaforen haft en mer betydelsefull och dominant roll i Sverige än i
kanske något annat demokratiskt system (Oscarsson 2001).
I figur 1 avbildas det svenska partisystemet med hjälp av partisympatisörernas
genom snitt liga självplaceringar längs en femgradig skala från ”långt till vänster” till
”långt till höger”. Ingen annan ideologisk indikator uppvisar ett starkare samband
med parti sym pa ti än vänster-högerposition (eta=.76). Partiernas inbördes rang ordning
hösten 2001 [v-s-mp-c-fp-kd-m] bjuder inga överraskningar.
Figur 1
Partisympatisörernas och svenska folkets självplaceringar längs
vänster-höger skalan samt sambandet mellan vänster-högerplacering
och partisympati (medeltal, eta).
Kommentar: Eta är ett sambandsmått som kan användas när den oberoende variabeln be fi n ner
sig på ordinalskalenivå (partisympati) och den beroende variabeln befinner sig på inter vall skale nivå
(väns ter-högerplacering). Eta varierar mellan 0 och 1. Ju när ma re 1 desto starkare är sambandet
mellan partisympati och vänster-högeråsikt. Partisympatisörernas genomsnittliga positioner längs
den femgradiga vänster-högerskalan från 1-5 är följande: v=1,79; s=2,41; mp=2,73; c=3,30; fp=3.57;
kd=3,67; m=4,22. Svenska folkets genomsnittliga position är 2,99.
Vänster-höger dimen sionen mås te vara utgångs punkt för alla diskussioner kring
parti stra te gier inför 2002 års val. Det är för flytt ning ar längs den viktiga väns terhöger
dimensionen som potentiellt kan producera de största sympatiförskjutningarna
mellan parti erna – och då hand lar det förstås i första hand om de potentiella
mellanpartiflöden som vi tidigare kunde konstatera med hjälp av prefe rensstrukturen
i tabell 2.
92