Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Nättidningen – ett komplement till papperstidningen?
nättidning. 1 Det stora utbudet av nättidningar betyder att det finns möjligheter att
skaffa sig både internationella som nationella och mycket lokala nyheter via nätet.
Självfallet är det i första hand nyheter som läggs ut på nyhetssajter. Inledningsvis
valde vissa tidningar att lägga ut hela papperstidningens utbud på nätet, utan speciell
journalistisk bearbetning. Det gällde exempelvis den första regionala tidningen på
nätet, Helsingborgs Dagblad (Verhoeff, 1998). Andra tidningar valde ut ett begränsat
antal nyheter, oftast rätt lokala, för publicering på Internet, bearbetade eller obearbe -
tade för just webben. Utvecklingen tycks gå mot en ökad anpassning av utbudet,
både innehållsmässigt och formmässigt, till webben. Bara det faktum att innehållet
på nätet kan komma att ligga ute en längre tid än vad som är normal användningstid
för en papperstidning kräver att exempelvis tidsangivelser måste ses över, om en artikel
i papperstidningen förs över till nätversionen.
För papperstidningar med webbeditioner har några av de svåraste frågorna varit,
vilka nyheter som skall publiceras i tidningen respektive på webben och när. Det
tycks som om det, framför allt bland papperstidningarnas journalister, funnits en
ovilja mot att lägga ut egna nyheter på nätet innan de har gått i papperstidningen.
Uppenbarligen har det av journalister upplevts som mindre fint att först bli publicerad
i nätversionen. Man har samtidigt upplevt en viss osäkerhet, om materialet efter
publicering på nätet överhuvud taget kommer att publiceras i papperstidningen. Det
har också funnits en rädsla för att nyheter skall stjälas av andra medier. Det förefaller
dock som om attityden är på väg att förändras, i varje fall inom redaktionsledningar
(Alström&Hedman, 2002). Det har också blivit allt vanligare att journalister skriver
direkt för nättidningen, oftast då en kortare version innan den något längre skrivs för
papperstidningen. Därefter kan denna, eventuellt efter vissa modifieringar, föras till
webben. Det blir i bästa fall en korsbefruktning. I vilken utsträckning det sker hänger
sannolikt samman med hur det redaktionella arbetet är organiserat (Lindskog, 2002).
Det förefaller som att nättidningen i allt större utsträckning integreras med
papperstidningen och att tidningsföretagen försöker skapa intressanta nättjänster som
komplement till papperstidningen för de kunder man redan har, prenumeranterna
i första hand. Ofta är tillvägagångssättet så att man genom detta når två syften, dels
behålla prenumeranterna, dels förbereda dem för framtida betalning av tjänster på
nätet. Sättet att exempelvis villkora tillgången av visst material kommer sannolikt att
göra det lättare att, vid för medieföretagen lämpligt tillfälle, sätta ett pris på dessa. Ett
”lämpligt tillfälle” är sannolikt när utbudet är tillräckligt omfattande för att vara
intressant för vissa, större målgrupper.
Allmänhetens syn på Internet
Även om både nättillgång och regelbunden nätanvändning ökat är det viktigt att
notera att bland de som använder Internet är det fortfarande närmare en fjärdedel
(23%) som anser att tekniken är alltför komplicerad (se tabell 1). De som är mindre
vana Internetanvändare anser detta i större utsträckning än de mer vana. Vi kan också
se det på att dubbelt så stor andel bland dem som använder Internet minst en gång
261