Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Martin Brothén
Förtroendet för riksdagen
Innan vi går vidare och analyserar i vilken grad kontakter med riksdagsledamöter
påverkar medborgarförtroendet för riksdagen skall vi se hur förtroendet för riksdagen
har utvecklats över tid. SOM-institutet har sedan mätningarna började 1986 ställt
en och samma fråga om svarspersonernas förtroende för en rad olika samhällsinstitutioner.
I detta kapitel är det resultaten för de senaste sexton årens undersökningar
avseende förtroendet för riksdagen som skall presenteras och analyseras.
Undersökningen har baserat sig på en fråga med följande formulering: ”Hur stort
förtroende har Du för det sätt på vilket följande samhällsinstitutioner och grupper sköter
sitt arbete?”. 8 Vid samtliga undersökningstillfällen har riksdagen funnits med i
uppräkningen. Svarsalternativen som erbjudits har varit formulerade på följande sätt:
”mycket stort förtroende”, ”ganska stort förtroende”, ”varken stort eller litet förtroende”,
”ganska litet förtroende” samt ”mycket litet förtroende”. 9 Urvalet för undersökningarna
har varierat under tidsperioden. För att uppnå jämförbarhet för hela undersökningsperioden
kommer endast svarspersoner med svenskt medborgarskap och personer
mellan 15 och 75 år att ingå i de följande analyserna. 10
Förtroendet för riksdagen kommer i det följande att studeras med ett enkelt
statistiskt balansindex som väger andelen svarspersoner som svarat ”mycket stort” eller
”ganska stort” förtroende mot andelen svarspersoner som svarat ”ganska litet” eller
”mycket litet” förtroende. Svarspersoner som angivit mittenalternativet ”varken stort
eller litet förtroende” eller som inte besvarat frågan medtas inte i analyserna. Den totala
andelen stort förtroende minus den totala andelen litet förtroende ger oss ett statistiskt
balansmått som kan variera mellan -100 och +100, där positiva balansvärden innebär
ett överskott av stort förtroende och negativa balansvärden ett överskott av litet
förtroende.
I tabell 1 redovisas hur förtroendet för riksdagen har utvecklats under tidsperioden
1986-2001. Figur 1 åskådliggör hur andelen personer med mycket eller ganska stort
förtroende för riksdagen har utvecklats under samma tidsperiod. I figuren har vi också
haft möjlighet att validera resultaten från SOM-undersökningarna mot MedieAkademins
mätningar av förtroendet för riksdagen sedan 1997. 11 Figuren visar därför även
andelen svarspersoner som i MedieAkademins undersökningar angivit att de har ett
mycket eller ganska stort förtroende för riksdagen.
Sedan 1996 och 1997 – då förtroendet för riksdagen var förhållandevis lågt – har
förtroendet successivt ökat under senare år. Den tydliga uppgången i samband med
mätningen hösten 2001 sammanfaller med en lika tydlig uppgång för andra politiska
institutioner. 12 Den nedåtgående trenden med ett minskande förtroende för landets
folkvalda församling har möjligen hejdats och ersatts av en uppåtgående trend.
Fortfarande återstår dock en bit innan förtroendet åter uppnått de nivåer som insti -
tu tionen riksdagen innehade i början av mätserien i slutet av 1980-talet.
128