Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Lennart Weibull
gårdagsmåttet. Detta skulle även ge möjlighet att mer ingående studera mediers bruksrespektive
symbolvärde (jfr Christiansen och Bergström, 2000).
Men metodanalysen tyder också att det även kan vara möjligt att utveckla bättre
mått på människors dagliga rutiner. Sedan lång tid är forskningen om kultur och
medier angelägen att belysa vardagslivets sammanfl ätning av medier och andra
aktiviteter. Normalt låter sig detta inte göras i intervjuer, eftersom sådana frågor kräver
lång tid. Alternativet är att bygga på en dagboksteknik (Jfr Bergström och Wadbring,
2001), men här ligger problemet i att få representativitet bland svarspersonerna. Att
genom en postenkät till ett stort, slumpmässigt urval kunna få underlag att belysa
beteenden även enskilda dagar öppnar därför mycket intressanta möjligheter som
fortsatt måste prövas.
Noter
1
Dagspresskollegiet är ett forskningsprogram vid Institutionen för journalistik och
masskommunikation vid Göteborgs universitet (JMG). Syftet är att bedriva
långsiktiga studier av medieanvändningen i Sverige, särskilt om samspelet mellan
tryckta och andra medier. Programmet startade 1979 och finansieras bl a av
Tidningsutgivarna (jfr Weibull och Björkqvist, 1989, Weibull och Kratz, 1995
och Wadbring och Weibull, 2000).
2
Frågan var dock ställd på ett direkt sätt genom att det som efterfrågades var vilken
veckodag det var igår (jfr frågeformulär II i appendix). Anledningen till detta var
att frågan låg i slutet av en svit där svarspersonerna skulle ange ett antal gårdagsakti -
viteter (se texten).
3
Också Mediebarometern 2001 ställde frågor om förvärvsarbete och skola en
genom snittlig dag. För åldersintervallet 15-79 år uppmättes där mellan 45 och
51 procent för förvärvsarbete på vardagar (på lördag och söndag 10%) och mellan
10 och 13 procent för skola (1%). Siffrorna är inte helt jämförbara med SOMundersökningen,
men ligger på nästan exakt samma nivå (Mediebarometern,
2002).
4
I Mediebarometern 2001, där bortrest kan tolkas som för nöjes skulle ligger
andelen på under 10 procent (Mediebarometern, 2002).
5
Även bortfallet skiljer undersökningarna åt: SOM-undersökningens formulär 2,
där ‘gårdagsfrågorna’ ingick har ett bortfall på drygt 30 procent, medan Medie -
barometern redovisar ett bortfall på endast ca 20 procent.
452