Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Nytt klimat för miljöpolitiken?
Terrorism (enkäten sändes ut i början av oktober 2001!), organiserad brottslighet
och nynazism uppfattas som lika eller mer oroande för framtiden än miljöförstöring
och förändringar i jordens klimat. Det är dock värt att notera att svenska folket i
gemen tycks se miljöförstöring och förändringar i jordens klimat som mer oroande
för framtiden än exempelvis hotande arbetslöshet, ett nytt världskrig eller en
ekono misk kris.
Hur viktig är miljöfrågan för svenska folket?
Det kan alltså förefalla som om svenska folket vore starkt upptaget av olika slags
miljöhot och ger dem stor vikt i sin bild av omvärlden och dess förändringar. En
så stor andel som 87 procent är ganska eller mycket oroliga för miljöförstöringen i
framtiden och 80 procent är ganska eller mycket oroliga för jordens klimat. Frågan
vi ställer oss i detta avsnitt är om svenska folket anser att miljöproblemen är en
viktig fråga att diskutera och vilken plats den bör ha i politiken. Det visar sig att
andelen svenskar som anger att de tycker att miljön är en viktig politisk fråga är i
klar majoritet. De som svarat att miljön är mycket viktig eller ganska viktig på frågan
”Hur viktig anser Du följande politiska fråga är (miljö)?” utgör tillsammans så stor
andel som 85 procent av undersökningspopulationen.
Tittar man däremot på hur miljöfrågan ligger till när medborgarna själva får nämna
vilka de anser vara de tre de tre viktigaste samhällsproblem som finns i Sverige idag
blir bilden en annan. I SOM-undersökningarna ingår en fråga där de intervjuade
får fritt välja sakområden som de ser som dagens viktigaste samhällsproblem. Här
får miljöfrågan en betydligt mer underordnad roll (jfr tabell 1 i Holmberg-Weibulls
kapitel, s. 10).
Det visar sig att nio procent, d v s knappt var tionde svensk, spontant nämner
miljöförstöringen när de blir tillfrågade om vad de anser vara de viktigaste samhällsproblemen
i dagens Sverige. Därmed ligger den på samma nivå som den gjort
sedan 1996, med undantag av lågvattenmärket 1999, då bara fyra procent nämnde
miljön som en av de tre viktigaste frågorna.
Varför detta till synes paradoxala mönster? En viktig faktor är frågornas formulering.
När frågor ställs om hur människor uppfattar specifika hot mot miljön lyfts hoten
fram på ett sätt som gör de svarande direkt medvetna om deras existens. När de
svarande ställs inför en öppen fråga tycks inte miljöfrågan ligga särskilt nära till
hands. En förklaring till detta kan ligga i att andra samhällsproblem just nu har
större aktualitet och centralitet i den aktuella samhällsdebatten och att detta avspeg
las i medborgarnas bedömningar. Från ”miljövalsåret” 1988 fram till 1990
låg miljöfrågan högst på allmänhetens lista över viktiga samhällsproblem. Sedan
kom den ekonomiska krisen, och fram till 1998 låg sysselsättningsfrågorna högst.
Tidigare undersökningar har ansett sig finna ett tydligt mönster. När ekonomin gått
bra och sysselsättningen varit hög har medborgarna gett hög vikt åt miljöfrågan. I
lågkonjunktur däremot sjunker viktighetsbedömningen av miljöfrågorna drastiskt
(Bennulf & Selin, 1993; Bennulf, 1994). Det har framhållits att ”ju större engagemang
145