30.04.2015 Views

Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Monika Djerf-Pierre och Birgitta Niklasson<br />

Jämställdhet – en fråga om egenintresse?<br />

Som vi såg i det tidigare avsnittet tycker de allra flesta människor att det är viktigt<br />

med lika många kvinnor som män på ledande positioner, men är de beredda att<br />

acceptera åtgärder för att målet ska uppnås? Ja, det beror på vilket samhällsområde<br />

det handlar om. 10 Inom politik, forskning, näringsliv, massmedia och polis- och<br />

rättsväsende anser en stor del av befolkningen att det är legitimt att tillämpa åtgärder<br />

för att uppnå en jämnare könsfördelning på toppositioner, men inom organisationer,<br />

förvaltning, kultur, kyrka och försvaret är det inte lika självklart (Figur 5). I samtliga<br />

fall är emellertid en majoritet av allmänheten, både män och kvinnor, positiva till<br />

åtgärder med undantag av försvaret, där en övervägande andel av männen inte tycker<br />

att det är viktigt.<br />

På en övergripande nivå är inställningen till åtgärder för att uppnå en jämnare<br />

könsfördelning på toppositioner inom olika samhällsområden en endimensionell<br />

fråga, precis som den generella inställningen till grupprepresentation. Tycker man<br />

att det är viktigt att män inte tillåts att sitta på mer än hälften av de tyngsta posterna<br />

på ett område tycker man oftast att det bör gälla även för andra områden. Den faktor<br />

som har störst betydelse för om en person är positiv till åtgärder för att få in fler kvinnor<br />

bland samhällets makthavare eller ej är framför allt kön; kvinnor är genomgående<br />

mer positiva än vad män är.<br />

Figur 5<br />

Kvinnors och mäns inställning till åtgärder för att uppnå en bättre<br />

könsbalans inom olika samhällssektorer 2001 (balansmått)<br />

Politiken<br />

Forskningen<br />

Näringslivet<br />

Polisen<br />

Massmedia<br />

Intresseorganisationer<br />

Kulturen<br />

Förvaltningen<br />

Kyrkan<br />

Försvaret<br />

-10<br />

22<br />

21<br />

48<br />

48<br />

44<br />

38<br />

42<br />

36<br />

35<br />

36<br />

51<br />

76<br />

76<br />

72<br />

70<br />

68<br />

60<br />

60<br />

60<br />

Kvinnor Män<br />

Kommentar: Frågan som har ställts lyder: ”Hur viktigt anser du att det är att åtgärder vidtas för att<br />

uppnå en jämn könsfördelning på toppositionerna inom följande samhällssektorer?” Respondenterna<br />

har fått välja mellan följande svarsalternativ: mycket viktigt, ganska viktigt, varken viktigt eller oviktigt,<br />

mindre viktigt och helt oviktigt. Antalet svarspersoner varierar något mellan olika samhällsområden,<br />

men de understiger aldrig 863 för kvinnor och 911 för män. Balansmåttet anger andelen positiva<br />

(mycket viktigt och ganska viktigt) minus andelen negativa (mindre viktigt och helt oviktigt).<br />

322

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!