Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Svensk NATO-opinion efter den 11 september
SVENSK NATO-OPINION
EFTER DEN 11 SEPTEMBER
ULF BJERELD
N
eutraliteten fortsätter att väcka starka känslor. I överläggningarna mellan
regering och opposition om den svenska säkerhetspolitiska doktrinen var just
ordet neutralitets vara eller inte vara det främsta hindret för en partiöverskridande
överenskommelse.
Neutralitetens kontroversialitet ligger inte endast i huruvida den anses vara
en användbar säkerhetspolitisk strategi för att hålla Sverige utanför krig. Bland
neutralitetens anhängare är ordet också ett uttryck för en svensk självständighet och
för Sveriges oberoende av stormaktskonstellationer. Bland neutralitetens kritiker är
ordet ett uttryck för svenskt utanförskap och isolationism.
Ordet neutralitet finns kvar i den nya säkerhetspolitiska doktrinen, om än på ett
mer nedtonat sätt än tidigare. Ett av skälen till att neutralitetsdörren fortfarande
hålls öppen är neutralitetens och den svenska alliansfrihetens starka ställning i
svensk folkopinion. Trots det svenska EU-medlemskapet och kalla krigets slut har
svenska folket hittills envist vägrat lyssna till lockropen från dem som vill avskaffa
alliansfriheten och föra Sverige in i Nato.
Terrordåden den 11 september och det efterföljande kriget i Afghanistan har
aktualiserat frågan om folkopinionens syn på den svenska säkerhetspolitiken. Har
händelserna hösten 2001 på något avgörande sätt förändrat svenska folkets åsikter
om alliansfrihet och Nato-medlemskap?
Svaret på den frågan är entydigt nej. Andelen personer som motsätter sig ett svenskt
Nato-medlemskap har i stället t o m ökat något. Av 2001 års SOM-undersökning
framgår att Nato-motståndarna är drygt dubbelt så många som Nato-anhängarna.
Motståndet mot ett svenskt Nato-medlemskap är oförändrat starkt.
Av de tillfrågade anser 22 procent att det är ett bra förslag att Sverige söker
medlemskap i Nato, mot 24 procent 2000 och 19 procent 1999. Andelen som tycker
att det är ett dåligt förslag att Sverige söker medlemskap i Nato uppgår hösten 2001
till 49 procent, mot 45 respektive 47 procent i föregående års undersökningar.
Resultaten stämmer väl överens med den undersökning som Styrelsen för
Psykologiskt Försvar (SPF) genomfört. SPF använder frågan ”Om du fick bestämma
– tycker du att Sverige skall söka fullt medlemskap i Nato eller skall vi hålla fast
vid alliansfriheten?” I 2001 års SPF-studie ansåg 26 procent att Sverige skulle
söka medlemskap i Nato medan 62 procent ansåg att Sverige skulle hålla fast vid
alliansfriheten. En Sifo-mätning från hösten 2001 – med frågan ”Tycker du att
417