Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Flernivådemokrati och välfärdspolitik
Medborgarnas bedömning av offentligt finansierad service
Medborgarna kommer i skilda faser av livet i kontakt med offentligt finansierad service
i kommunerna. Det gäller barnomsorg, fritidsverksamhet, skola, kulturaktiviteter
samt äldreomsorg. Vid behov fi nns rätt till handikappomsorg och socialtjänst.
Kommunerna har också ett ansvar för grundläggande samhällsservice som tillgång
till bostäder, gator och vägar, kollektivtrafik och miljövård. På vissa områden ansvarar
kommunen ensamt för tjänsterna men på flera områden har konkurrensutsättning
och alternativ driftformer blivit vanligare under 1990-talet (Svenska kommunför -
bundet 1999).
I vilken utsträckning medborgarna har uppfattning om samhällsservicen varierar
mellan olika verksamhetsom råden, främst beroende på i vilken utsträckning man
har erfarenheter av servicen. Bedömningen av service innebär att den faktiska servicen
som den uppfattats av medborgarna sätts i relation till förväntningarna på service.
Bilden av den service som erbjuds kan ha registrerats genom egna erfarenheter,
personlig information från andra som har erfarenheter eller information på annat
sätt, vanligen via medier. Även egen yrkesverksamhet inom berört område kan ha
bildat underlag för ställningstagande för den som inte nyttjar tjänsterna.
I SOM-undersökningarna kartläggs årligen medborgarnas bedömning av service
inom fem huvudområden: samhällsstruktur, hälso- och sjukvård, barnomsorg och
skola, social omsorg samt fritid och kultur, totalt närmare 30 verksamhetsområden
(Nilsson 2001). Opinionen när det gäller olika serviceområden sammanfattas med
hjälp av ett balansmått, som anger andelen mycket eller ganska nöjd minus andelen
som är mycket eller ganska missnöjd. Vet ej-svaren ingår i procentbasen. Värdet kan
variera från +100, om alla är nöjda, till -100, om alla är missnöjda och påverkas av
två faktorer, hur många som har en uppfattning och differensen mellan andelen nöjda
och andelen missnöjda. I tabell 2 redovisas de förändringar som överstiger 10
balansmåttsenheter för de två femårsperioderna 1991-1996 respektive 1996-2001.
Under första hälften av 1990-talet, då resurserna minskade inom flera verksamhetsområden,
gör medborgarna samma bedömningar 1996 som 1991. På ett område,
miljövård, ökar till och med tillfredsställelsen med insatserna kontinuerligt. Därutöver
blir medborgarna mindre nöjda med äldreomsorgen. Under andra hälften av 1990-
talet, då den ekonomiska situationen i Sverige gradvis förbättras, blir svenska folket
allt mindre nöjda med de offentliga insatserna inom centrala välfärdsområden som
primärvård, folktandvård och kommunal grundskola samt idrottsanläggningar och
kulturaktiviteter. Dessutom blir medborgarna främst i storstadsregionerna mindre
tillfredsställda med bostadssituationen samt kollektivtrafiken och renhållningen på
allmänna platser. Den största negativa förändringen registreras för gator och vägar
och den gäller hela landet. På ett grundläggande område, möjligheterna att få jobb,
minskar emellertid missnöjet i snabb takt.
67