Hela boken - SOM-institutet - Göteborgs universitet

Medborgarnas demokratiuppfattningar
Förslaget om ökat brukarinflytande är helt enkelt så populärt (85 procent positiva)
att det inte fungerar i en sambandsanalys (det går inte att få någon statistisk sam -
variation mellan svaren på två frågor om nästan alla är överens i den ena frågan).
Förklaringen till den na – möjligen något paradoxala – positiva samsyn på brukarinflytandet
tror vi beror på en slags ohelig alli ans mellan vänster och höger: Lokala
brukarråd och brukar styrel ser omhuldas av politiker och med borgare som befinner
sig till höger på den politiska skalan, eftersom brukar in flytande kan betraktas som
ett sätt att krympa den politiska sfären och i större utsträckning låta människor ta
ansvar för och bestämma över sina egna liv. Lokalt brukarinflytande är också mycket
po pu lärt bland politiker och medborgare som står till vänster i politiken, men i dessa
grupper för att det handlar om att befästa och utvidga den politiska sfären och om
att involvera fler med bor ga re i politiken och det demokratiska beslutsfattandet. Vem
som tolkar verkligheten mest rätt i det här avseendet kommer kanske framtiden så
småningom att utvisa. 4
Förslaget om fler folkomröstningar är också det relativt populärt (65 procent
förespråkare) men har trots det fungerat som fråga i så måtto att det finns ett relativt
starkt samband med frå gan om valdemokrati eller deltagardemokrati (+0,45). Att
sambandet inte är ännu starkare beror i första hand på att det också bland valdemokraterna
finns många som vill öka antalet folkomröstningar. Andelen folkomröstningsförespråkare
och folkomröstnings mot stån da re är 85 res pek ti ve 15 procent bland
deltagardemokrater (balansmått +70) och 47 respektive 53 pro cent bland valdemokrater
(balansmått -6). En förklaring till att nästan hälften av val de mo kra ter na trots allt
vill ha fler folkomröstningar skulle kunna vara att folkomröstningar är en deltagardemo
kra tisk procedur som ligger valdemokratin nära, eftersom det handlar om ett
om röst nings för fa rande där alla medborgare har samma möjligheter att delta som vid
van li ga val och där alla röster väger lika tungt.
Förklaringen till att svaren på de två frågorna om politikerlöner och antalet
förtroendeuppdrag upp visar ett – för oss oväntat – negativt samband med varandra
(-0.16) och relativt svaga sam band med övriga frågor tror vi har att göra med att
medborgarnas politikermisstro finns med i bil den: Personer som hyser misstro mot
politiker vill både minska antalet poli tis ka förtroende uppdrag och hålla politikernas
löner och förmåner på en låg nivå. 5 Resonemanget stämmer även här överens med
vad Henrik Oscarsson har kommit fram till. Oscarsson visade i sin tidi ga re nämnda
studie att personer med lågt politikerförtroende generellt sett var mer po si ti va till att
ändra de demokratiska spelreglerna och då i synnerhet till att minska de folk val das
makt och befogenheter (Oscarsson 1999:50-54).
Trots de relativt svaga sambanden i tabell 3 vill vi ändå gå vidare med vår fråga om
svenska folkets inställ ning till de två idealmodellerna valdemokrati och deltagardemokrati.
Måhända lig ger det en del i hur vi här har valt att tolka de svaga sambanden
med de andra de mo kra ti frå gor na. Och om vi kan visa att det finns samband mellan
inställningen till de två ideal mo del ler na och an dra relevanta faktorer, skulle det stärka
uppfattningen att vi trots allt lyck ats fånga något verkligt och meningsfullt med vår
165