Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
86 Acta Wasaensia<br />
Enligt Apfelbaum (1993: 228) är medveten användning av moders<strong>mål</strong>et eller<br />
andra språk ett fungerande sätt att lösa språkliga problem i tandem. Genom att<br />
blanda språken kan man lösa olika problem <strong>och</strong> försäkra sig om att man har förstått<br />
varandra. Alla interlingvala KS kan räknas <strong>som</strong> någon grad av blandning av<br />
språken. Apfelbaum (ibid.) påpekar också att det att man blandar språken kan leda<br />
till att man skapar två- <strong>och</strong> flerspråkig praxis där <strong>mål</strong>et inte är att hålla sig till ett<br />
språk åt gången. I <strong>FinTandem</strong> där materialet för studien har samlats in betonar<br />
man dock vikten av att inte blanda språken (se 3.5) då <strong>mål</strong>et är att lära sig ett<br />
<strong>mål</strong>språk åt gången.<br />
5.3.3 Paralingvistiska strategier <strong>och</strong> reduktionsstrategier<br />
Paralingvistiska strategier <strong>och</strong> reduktionsstrategier behandlas kort i detta avsnitt<br />
varefter de noteras endast om de förekommer i samma sekvenser <strong>som</strong> intra- <strong>och</strong><br />
interlingvala strategier. Detta beror på att alla typer av dem inte går att analysera<br />
utgående från mitt material efter<strong>som</strong> man med audiobandat material kan studera<br />
endast sådana paralingvistiska strategier <strong>som</strong> framförs med hjälp av prosodi.<br />
I min taxonomi har jag valt att hänföra både indirekt begäran om hjälp <strong>som</strong> sker<br />
via talets prosodiska drag <strong>och</strong> icke-språkliga handlingar så<strong>som</strong> gester <strong>och</strong> miner<br />
(<strong>som</strong> inte kan observeras i mitt audiobandade material) till en <strong>och</strong> samma<br />
kategori, nämligen paralingvistiska strategier. Benämningen baseras på Linells<br />
(1982: 19) definition av paralingvistisk kommunikation <strong>som</strong> ”omfattar ljud,<br />
ansiktsuttryck, gester m.m. <strong>som</strong> ackompanjerar <strong>och</strong> kompletterar den verbala<br />
kommunikationen <strong>och</strong> därför uppträder samtidigt med talet”. Jag har valt att inte<br />
kalla dem icke-språkliga strategier (jfr t.ex. Færch & Kasper 1984; Mård 2002) då<br />
prosodiska drag i själva verket förekommer endast i samband med verbal<br />
kommunikation, <strong>och</strong> då enligt min mening inte kan räknas <strong>som</strong> icke-språkliga.<br />
Samma reservation har jag för benämningen icke-verbal.<br />
Till skillnad från extralingvistisk kommunikation, t.ex. nysningar <strong>som</strong><br />
förekommer oberoende av kommunikationen <strong>och</strong> talarens syften, används<br />
paralingvistiska strategier för att komplettera det <strong>som</strong> man uttrycker med ord<br />
(Linell 1982: 19). Paralingvistiska strategier kan användas för att kringgå brister i<br />
den språkliga förmågan att uttrycka sig eller för att indirekt meddela samtalspartnern<br />
att man behöver hjälp med språkproduktion. Detta kan leda till att man<br />
får hjälp av sin samtalspartner <strong>och</strong> affordans <strong>som</strong> erbjuder möjlighet till inlärning.<br />
Paralingvistiska strategier förekommer ofta i samband med andra, intra- eller<br />
interlingvala KS. De paralingvistiska strategier <strong>som</strong> förekommer ensamma<br />
handlar ofta om fall där talaren är osäker på ifall det han säger är korrekt eller inte<br />
(F = finskspråkig, S = svenskspråkig):
Change language