Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto

3 TANDEMINLÄRNING
Acta Wasaensia 27
Tandem som språkinlärningsmetod fick sin början vid ett tyskt–franskt ungdomsutbyte
år 1963 (Pelz 1995: 5, se Bechtel 2003: 20ff. för närmare historik) och har
sedan spritt sig runt världen. I Europa är Tyskland och Schweiz de länder där
tandem mest har arrangerats och undersökts, men metoden finns också t.ex. i
Italien och Frankrike. Handboken Självstyrd språkinlärning i tandem (2003) har
publicerats på nio språk. Förutom i Europa arrangeras olika former av tandem i
Nord- och Sydamerika samt i Asien. Man har goda erfarenheter av tandeminlärning
i praktiken, men det finns skäl att studera den närmare även ur en
vetenskaplig synvinkel.
Tandeminlärning kan ske i olika miljöer och via olika arrangemang. Tandem kan
förverkligas på många olika sätt på en skala informellt–formellt från att deltagarna
själva söker en lämplig samtalspartner och börjar öva tandem med denna
till att det finns en lärare som delar ut material och bestämmer innehållet och tidsschemat
för tandem, t.ex. klasstandem i skolor. Bechtel (2003: 11) nämner som
exempel språkkurser som arrangeras under en semesterresa, tandemkurser som
vänstäder eller -skolor i olika länder eller med olika språk arrangerar, tandem med
utbytesstuderande vid universitet eller tandem som en del av språkstudier med
utbyte mellan två språkgrupper som studerar varandras modersmål. I skolsammanhang
finns tandem på grundskole-, gymnasie- och högskolenivå (t.ex.
Bechtel 2003: 22, Klasstandem 2010). Kurserna kan arrangeras som närtandem,
så att man träffas i det reella livet, eller som eTandem där man har kontakt med
hjälp av olika tekniska medel, eller som en blandning av dem.
I detta kapitel presenterar jag tandemprinciperna som diskuteras i avsnitt 3.1 och
två olika tandemformer, närtandem och eTandem, som båda bygger på dessa
principer men som sker via olika medier (avsnitt 3.2). I avsnitt 3.3 relaterar jag
tandem till olika formella och informella språkinlärnings- och språkanvändningssituationer
för att ge en bild av var tandem placeras i förhållande till dem. I avsnitt
3.4 diskuterar jag deltagarnas roller i ett tandempar och i det avslutande avsnittet
3.5 presenterar jag FinTandem som informanterna i studien deltar i.
3.1 Tandemprinciper
I tandeminlärning finns två grundläggande principer som ska följas för att tandem
ska fungera. Dessa principer gäller alla former av tandem även om de tillämpas
olika beroende på t.ex. inlärningsmiljön (reell vs virtuell). Dessa principer är