Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
168 Acta Wasaensia<br />
förmedla. Detta händer t.ex. om en kortare diskussion inte leder till önskat resultat<br />
inlärningsmässigt. I de exempel <strong>som</strong> presenteras i detta avsnitt koncentrerar informanterna<br />
sig förutom på språklig korrekthet också på stilistiska faktorer, idiomatiska<br />
uttryck, ordens kollokationer, vilka ord <strong>som</strong> passar bäst in i kontexten<br />
<strong>och</strong> vilka motsvarande ord <strong>som</strong> kan användas i andra kontexter. De diskuterar<br />
också uttrycken subjektivt, dvs. vilka uttryck <strong>som</strong> upplevs <strong>som</strong> svåra respektive<br />
lätta att uppfatta, komma ihåg <strong>och</strong> använda. Dessa diskussioner är inte nödvändiga<br />
för att de ska kunna förmedla tankar till varandra. Egentligen stör de<br />
flytet i diskussionen om det ursprungliga temat. Däremot erbjuder diskussionerna<br />
inlärarna ny information om <strong>mål</strong>språket <strong>och</strong> dess användning <strong>och</strong> hjälper dem att<br />
lära sig ett mer nyanserat språk. Ur inlärningens synvinkel kan dessa diskussioner<br />
anses vara effektiva <strong>och</strong> till <strong>och</strong> med nödvändiga, efter<strong>som</strong> alla aspekter av t.ex.<br />
ett ord inte lika lätt kan läras in implicit. Enligt Nation (2001: 34f.) är begränsningar<br />
i användningen av orden (t.ex. vilka kontexter <strong>som</strong> ordet ordförande kan<br />
<strong>och</strong> inte kan användas i) någonting <strong>som</strong> man lättare kan lära sig genom explicit<br />
undervisning än implicit genom språkanvändning. I tandemsamtal är det inte<br />
fråga om undervisning i traditionell mening men de metalingvistiska sekvenserna<br />
fungerar på ett liknande sätt då inläraren får förklaringar <strong>och</strong> exempel på språkbruk<br />
av moders<strong>mål</strong>stalaren <strong>som</strong> agerar i sin expertroll (se 3.4 om rollerna).<br />
8.4 Diskussion<br />
I kapitel 8 har jag diskuterat intra- <strong>och</strong> interlingvala KS <strong>och</strong> hur de används i det<br />
undersökta materialet. Jag har också diskuterat tre dimensioner av språkförmågan:<br />
flyt, korrekthet <strong>och</strong> komplexitet ur en synvinkel <strong>som</strong> belyser hur informanterna<br />
orienterar sig mot dem. Utgångspunkten i analysen har i alla avsnitten varit<br />
sekvenser där inlärare markerar problem i språkproduktionen <strong>och</strong> använder någon<br />
eller några KS för att lösa problemet, ofta med hjälp av den moders<strong>mål</strong>stalande<br />
partnern. Dessa sekvenser orsakar alltså någon slags störningar i diskussionen<br />
kring samtalstemat. Efter de problematiska sekvenserna är informanterna oavsett<br />
längden på den sekvens där de behandlat det språkliga problemet mycket noggranna<br />
<strong>och</strong> duktiga på att fortsätta diskussionen om samtalstemat där det avbröts.<br />
De metalingvistiska diskussionerna orsakar alltså inte ett avbrott utan endast<br />
exkurser i samtalstemat. I figur 4 illustreras olika typer av metalingvistiska undersekvenser<br />
<strong>som</strong> kan förekomma under ett samtalstema.
Change language