Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto

Acta Wasaensia 31
flera har tillgång också till videokonferenser och internettelefonsamtal där man
även kan inkludera bild med en webbkamera, kan man också kommunicera
muntligt och använda gester och miner. Detta har gjort att eTandem till sin
karaktär närmar sig närtandem samtidigt som man minskar risken för missförstånd
som lättare uppstår i kommunikation som baserar sig endast på skriftliga
meddelanden. (Kötter 2002: 15f.; Brammerts & Calvert 2003: 34.)
Brammerts och Kleppin (2003: 98f.) påpekar att eTandem via e-postbrev kan för
en nybörjare i tandemspråket vara ett bättre alternativ än närtandem eftersom det i
eTandem är möjligt att använda tid att formulera sig med olika hjälpmedel, såsom
t.ex. ordböcker. I eTandem har deltagarna mer tid att producera sina meddelanden
och bearbeta dem samt att förstå partnerns meddelanden (Kleppin & Raabe 2000:
55). I närtandem ska interaktionen ske i reell tid och i en sådan takt som partnerna
upplever som naturlig och fungerande. Detta minskar möjligheterna att använda
olika hjälpmedel. Bower och Kawaguchi (2011) diskuterar möjligheten att spara
även synkrona, skriftliga diskussioner mellan tandempartnerna i loggar. Med
hjälp av loggarna kan inlärarna senare återgå till diskussionerna och gå igenom
t.ex. problematiska punkter eller felaktigheter och få korrektiv feedback på dem
antingen av sin partner eller av en lärare. Förutom som stöd för inlärarna själva
kan dessa logga med fördel användas även för forskning i eTandemdiskussioner
(Bower & Kawaguchi 2011: 41).
3.3 Tandem i jämförelse med andra språkinlärnings-
och språkanvändningssituationer
Tandeminlärning befinner sig mellan informell och formell inlärning, litet
beroende på hur pass självstyrd tandem det är fråga om. I detta avsnitt diskuterar
jag tandem i jämförelse med olika situationer där man lär sig och använder andra
språk än sitt modersmål. Jag tar upp reguljär språkundervisning (lärarstyrd gruppundervisning),
kommunikativ språkundervisning (t.ex. språkbad och CLIL) och
informella språkanvändningssituationer (möten med målspråkstalare där inlärning
inte fokuseras, t.ex. utlandsresor).
Björklund et al. (1996: 3) motiverar varför man ska ha naturligt språk och äkta
samtal i språkbad: ”Språk är kommunikation. Det betyder att språk är lika med
användning av språk. Språk är inte det som finns i grammatikor och ordböcker,
utan språk lär man sig genom att använda det.” Tanken bakom tandeminlärningen
är densamma. Man ska använda språket och lära sig det i praktiken. Men förutom
att inlärningen ska ske i praktiska situationer ska den också vara ömsesidig. Båda
partnerna har nytta av samarbetet utgående från sina egna kunskaper och behov.