Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto

Acta Wasaensia 143
nämner S också ett annat perfektparticip, tolkad, som passar in i kontexten och
den innebörd som F försöker förmedla. F upprepar också participet då hon
fortsätter på det ursprungliga temat i sin sista replik.
Det att andra språks inflytande är mer frekvent än finskans i anpassade
främmande ord tyder på att informanterna har lättare att skilja sitt modersmål från
målspråket än att skilja svenskan från andra språk. Det finns dock fall av
anpassade främmande ord som baserar sig på finska (se även ex. 52):
(49) Par 7 samtal I 01.50
F: ö nu dom / remonterar
S: eller renoverar
F: renoverar ö / arbetsbyrå
S: mm:m
I ex. 49 använder F remontera som en anpassning av finskans remontoida (sv.
renovera). Det kan dock diskuteras huruvida detta ord egentligen hör till anpassade
främmande ord då ordet ibland förekommer i informell finlandssvenska
(Reuter 1992: 47ff.). Ordet tas upp också i Finlandssvensk ordbok (Hällström-
Reijonen & Reuter 2008) där man rekommenderar att användningen undviks i
betydelsen ’reparera, renovera, restaurera’. Enligt Reuter (1992: 47ff.) härstammar
orden remontera och remont ursprungligen från ryskan men de finns
kvar i finlandssvenskan på grund av inflytande från finskan. Verbet remontera
finns även i dagens svenska som en botanisk term för att ’blomma två gånger om
året’ eller ’blomma om’ (ibid.). SAOL (2006) ger ordet endast den botaniska
betydelsen. Betydelsen ’renovera’ accepteras enligt Reuter (1992: 49) inte av
språkvården men används i informella sammanhang i finlandssvenskan. Jag har
klassificerat remontera som ett anpassat främmande ord därför att F markerar
ordet som problematiskt med en paus, vilket innebär att ordet inte är ett sådant
som hon är van vid att använda på svenska. Hon har en stund tidigare kommenterat
att brister i lexikon är hennes största problem och att hon i stort sett inte
använt svenska på över tio år. Detta stöder tolkningen att strategin baserar sig på
finskan. Men hon har också berättat att hon behöver svenska i arbetssammanhang
och har svenskspråkiga kollegor. Eftersom ex. 49 är ur en diskussion som handlar
om arbete är det därför möjligt att hon har hört någon svenskspråkig använda
ordet remontera. Även S tolkar dock situationen i ex. 49 så att F inte lyckats
komma på det ord som hon sökt. Detta framgår av att hon reagerar på ordet och
korrigerar F.