Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto

52 Acta Wasaensia
byts i princip också talaren. En talare kan dock ha två repliker efter varandra i fall
där det förekommer en längre paus som ger båda samtalspartnerna möjlighet att ta
ordet. Dessa pauser har markerats med // på en egen rad. Repliker som överlappar
den andras tal har markerats inom hakparentes [jaså]. Ifall en replik fortsätter på
flera rader och överlappar (delvis) den andra partnerns repliker har överlappningarna
placerats på raden nedanför och på det sättet blir det flera replikbyten.
Detta har gjorts för att exemplen ska vara lätt överskådliga för läsaren.
Transkriptionen har gjorts så att t.ex. tvekljud (ö:, äem) e.d. har återgetts eftersom
de fungerar bl.a. som problemmarkörer och är viktiga för min analys. De har återgetts
noggrant men dock inte i minsta detalj, t.ex. andningsljud har utelämnats ur
transkriptionen och skratt har markerats med versaler SKRATTAR men inte
transkriberats. Jag har transkriberat replikerna så att talspråksfenomen, såsom utelämnande
av vissa konsonanter, syns i transkriptionen. Då talaren har använt den
standardspråkliga skriftformen av ett ord har det transkriberats så (t.ex. jag, och,
nej). Däremot har särskilda talspråksformer transkriberats som de uttalas (t.ex.
ja=jag, va=vad, å=och, nä=nej). Långa vokaler som avviker från det vanliga
standardspråkliga uttalet har markerats med kolon (t.ex. ka:nske för överlångt a
men dålig för naturligt långt å-ljud). Även förlängda konsonanter, som kan förekomma
t.ex. vid tvekande, har markerats med kolon (t.ex. om:).
4.2 Metod
I min studie undersöker jag med hjälp av kvalitativ analys interaktionen mellan
partnerna i FinTandempar och hur deras samtal skapar möjligheter till inlärning. I
analysen av materialet ser jag närmare på användningen av olika strategier genom
att granska sekvenser där andraspråkstalare (inlärare) signalerar problem med
språkproduktionen och måste använda någon KS. Med problem i språkproduktion
avser jag det att inlärarens kunskaper eller färdigheter är otillräckliga för att nå det
aktuella målet med kommunikationen, dvs. att meddela ett budskap till samtalspartnern
(jfr Færch & Kasper 1983: 213).
Jag excerperar sekvenser i materialet där inlärare har problem med språkproduktion
och granskar hur de löser dessa problem med olika KS (kallas härefter
även problematiska sekvenser). Excerperingen baserar sig på att jag identifierar
markerade KS i inlärarnas tal i materialet. Markerade KS avbryter det flytande
talet med tvekanden, pauser, förlängda ljud och upprepningar eller med direkta
frågor och metalingvistiska kommentarer som kan placeras antingen före eller
efter KS och indikerar språkliga problem (se Romaine 1995: 153; Arnfast &
Jørgensen 2003: 49f.; Watson 2005: 2325). Green-Vänttinen och Lehti-Eklund