Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto

6 Acta Wasaensia
att lära sig något om varandras kulturer, dvs. interkulturell inlärning. Bechtel
(2003) har i stället för i språkinlärning forskat i den interkulturella aspekten i tandeminlärning.
Han studerar ur en didaktisk synvinkel med hjälp av diskursanalys
hurdana möjligheter och begränsningar för interkulturell inlärning som skapas då
man lär sig språk i tandem. (Bechtel 2003: 11–14.)
Materialet i Bechtels studie består av audiobandade samtal hos tandempar eller
-grupper (Bechtel 2003: 105). Det material som han använder i sin studie har
samlats in under närmare två års tid på en universitetskurs som bygger på tandem.
Till kursen hör 1,5 timmars träffar en gång i veckan, men deltagandet på träffarna
varierar. Därför innehåller även materialet bandningar med olika stora konstellationer
från två till fyra personer med språkparet tyska–franska. Skillnaden jämfört
med det material som jag använder i min studie är tydlig då informanterna i
studien själva har fått välja sina mötesplatser, -tider, samtalsteman och aktiviteter
samt alltid haft samma partner, medan informanterna i Bechtels studie har fått
färdigt planerade teman av kursens lärare, träffats samtidigt på samma ställe med
andra tandemdeltagare och bildat olika par och grupper beroende på vilka som
varit närvarande. (Bechtel 2003: 97, 100–104.) Bechtels arbete bygger på sju
fallstudier som belyser den interkulturella inlärningsprocessen i tandem genom att
ge exempel på sekvenser där interkulturell inlärning aktualiseras på olika sätt
(Bechtel 2003: 115f.).
Utgående från fallstudierna konstaterar Bechtel (2003: 366f.) att interkulturell
inlärning i tandem fungerar bäst då inlärare och modersmålstalare har gemensamma
intressen, så att det blir en dialog om sådana teman som båda har erfarenheter
av och kan relatera till sin egen bakgrund. Modersmålstalaren kan ge ny
information om sin kultur, korrigera felaktiga eller snäva uppfattningar som
inläraren har om den eller bekräfta inlärarens uppfattningar som korrekta. Båda
partnerna har således en expertroll i sin egen kultur, de känner till den och har
erfarenheter av vardagen i sin kultur som den ser ut ur en inomståendes perspektiv.
Inläraren har också erfarenheter av målkulturen, men perspektivet är en utomståendes.
Partnerna har utbyte av varandra också i den meningen att de erbjuder
varandra sina respektive perspektiv och får ta del av varandras kunskaper och
erfarenheter. (Bechtel 2003: 364–367.) Samtidigt som modersmålstalaren kan ge
inläraren en inblick i hur målkulturen ser ut ur ett innanförperspektiv ställs han
också i en situation där han får en ny synvinkel på den egna kulturen genom att
inläraren erbjuder sitt utanförperspektiv och sin uppfattning om det. Begränsningen
i interkulturell inlärning i tandem uppstår genom att det alltid är fråga om en
enskild individs erfarenheter och uppfattningar. Den information som inläraren
får om målkulturen och -landet beror alltså på vilka kunskaper och erfarenheter
som hans modersmålstalande partner har. (Bechtel 2003: 367ff.)