Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto

72 Acta Wasaensia
strategin är mer avsedd för att skaffa, bearbeta eller memorera ny information om
språket än för att förmedla ett budskap. I diskussionen utgår jag från Oxfords
(1990) taxonomi av LS, som är en omfattande taxonomi och som innefattar också
kompensationsstrategier. Jag anser att det inte är befogat att skilja åt interaktion
och inlärning i FinTandem där inlärningen sker via interaktion. Diskussionen om
huruvida en strategi är KS eller LS blir således beroende på situationen och kan
således inte avgöras endast enligt strategitypen utan i analysen måste man alltid ta
hänsyn till kontexten (jfr Bialystok 1983: 102f.).
I det följande diskuterar jag hurdana LS som kan förekomma i tandeminlärning i
en sådan kontext som FinTandem erbjuder. Utgångspunkten för diskussionen är
Oxfords (1990) taxonomi (se bilaga 5 och 6) och beskrivning av LS. Avsikten är
att gå igenom hur de olika LS som Oxford tar upp i sin taxonomi kan förekomma
i den inlärningskontext som träffarna med en FinTandempartner skapar. Som
grund för detta använder jag både den allmänna uppfattning som jag har fått om
olika strategier i det studerade materialet då jag har lyssnat igenom det flera
gånger och mina praktiska erfarenheter som koordinator och speciellt som deltagare
i FinTandem. I synnerhet indirekta LS är sådana som inte kan identifieras i
det material som jag har och därför diskuterar jag dem mot den teoretiska bakgrunden
om tandeminlärning och de praktiska arrangemangen kring och erfarenheterna
av FinTandem. Direkta strategier blir däremot mer explicit synliga i mitt
material och därför återkommer jag till dem även i analysen i kap. 7–9.
5.2.1 Indirekta inlärningsstrategier i FinTandem
Indirekta LS stöder inlärningen och hjälper inläraren att styra sin inlärningsprocess
utan att de har någon direkt kontaktyta med målspråket (Oxford 1990:
135). Indirekta LS har ingen direkt koppling till det innehåll som man ska lära sig
(Bimmel & Rampillon 2000: 64). De är inte språkberoende och samma strategier
kan också riktas till annan inlärning än språkinlärning. Indirekta LS innefattar (i)
metakognitiva, (ii) affektiva och (iii) sociala strategier (Oxford 1990: 135). Alla
dessa typer förekommer också i tandeminlärning.
Metakognitiva LS hjälper inlärare att koordinera inlärningsprocessen och är
väsentliga för att inlärningen ska kunna vara framgångsrik. Till dem hör tre
underkategorier: att man fokuserar, arrangerar och evaluerar sin inlärning.
(Oxford 1990: 136f.) Med hjälp av metakognitiva strategier kan inlärare således
organisera och utvärdera sina kognitiva processer (Carson & Longhini 2002:
413f.) och notera vad de vet och inte vet och vad de således behöver lära sig
(Weinstein & Underwood 1985: 241). Då det gäller FinTandem har man använt
en del metakognitiva strategier redan då man fattar beslutet att delta i kursen: man