Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
80 Acta Wasaensia<br />
kan fungera <strong>som</strong> LS t.ex. genom att man lär sig nya ord <strong>och</strong> utvidgar ordförrådet<br />
eller genom att man skaffar sig mer information om ett ord eller en fras <strong>och</strong> övar<br />
dess användning <strong>och</strong> på detta sätt förbättrar färdigheten att använda <strong>mål</strong>språket.<br />
Upprepning t.ex. <strong>som</strong> egentligen används för att hålla interaktionen igång (t.ex.<br />
upprepning av något <strong>som</strong> moders<strong>mål</strong>stalaren har sagt) kan också skapa potentiella<br />
inlärningsmöjligheter via incidentiell inlärning, dvs. så att man lär sig språket <strong>som</strong><br />
biprodukt i en situation där man inte koncentrerar sig främst på inlärningen utan<br />
på själva diskussionen. (Suni 2008: 79; se t.ex. Viberg 2004: 197 om incidentiell<br />
inlärning.)<br />
För att strategier ska påverka inlärningen positivt krävs det explicit uppmärksamhet<br />
vid inlärningen då det gäller vuxna andraspråksinlärare. Vuxna inlärare<br />
tenderar att klara sig även med bristande språkkunskaper efter<strong>som</strong> de kan utnyttja<br />
sina utvecklade kognitiva resurser <strong>och</strong> dessutom är medvetna om att kommunicerandet<br />
lyckas trots brister i den språkliga formen. Därför kan inlärning utebli<br />
ifall man koncentrerar sig endast på att använda sina existerande, redan automatiserade<br />
kunskaper <strong>och</strong> färdigheter <strong>och</strong> inte fäster uppmärksamhet vid även<br />
språkets formella aspekter då man utvecklar sina kunskaper. (Skehan & Foster<br />
2001: 184.) Det är viktigt att inlärarna fäster uppmärksamhet vid språket <strong>och</strong> även<br />
vid dess formella aspekter lik<strong>som</strong> också vid inlärningen <strong>och</strong> aktivt fyller luckor i<br />
sina kunskaper <strong>och</strong> uppmärksammar ny information <strong>som</strong> de får t.ex. i den<br />
affordans <strong>som</strong> moders<strong>mål</strong>stalarens språkproduktion erbjuder. Situationer där man<br />
hanterar problem i språkproduktion eller -förståelse (betydelseförhandlingar) kan<br />
på samma gång innefatta affordans, språkproduktion <strong>och</strong> således övning i den<br />
samt återkoppling (Lilja 2010: 33).<br />
Jag studerar hur inlärare i <strong>FinTandem</strong> använder KS i interaktionen med sin<br />
moders<strong>mål</strong>stalande partner. KS är alltså utgångspunkten <strong>som</strong> kan leda till att man<br />
får möjligheter att orientera sig även mot inlärning. Om detta händer, kan man<br />
säga att strategin används även <strong>som</strong> LS (Bialystok 1983: 102f.). Enligt Bialystok<br />
(ibid.) kan man inte säga om en strategi ska klassificeras <strong>som</strong> KS eller LS innan<br />
man vet vilken effekt den har haft. I min studie kan jag se hur strategianvändningen<br />
påverkar interaktionen mellan partnerna <strong>och</strong> om inläraren i sin kommunikation<br />
lyckas förmedla ett sakinnehåll, men det går inte alltid att säga om<br />
informanterna har lärt sig språk på längre sikt. Det <strong>som</strong> jag däremot ser är om<br />
strategianvändningen både hjälper informanten att kommunicera <strong>och</strong> samtidigt<br />
ger honom en möjlighet att lära sig, om den alltså fungerar både <strong>som</strong> KS <strong>och</strong> <strong>som</strong><br />
LS. I studien identifieras LS alltså utgående från intentionen, inte från inlärningsresultatet.
Change language