Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto

Acta Wasaensia 69
Tablå 3 illustrerar likheterna och skillnaderna mellan den taxonomi som används i
analysen i studien och de tre taxonomier som jag har använt som grund i den
teoretiska ramen. Utanför faller flera andra taxonomier som avgränsats från den
teoretiska ramen för studien. Dörnyei (1995 efter Dörnyei & Scott 1997: 178f.)
och Andersson (2009: 93f.) t.ex. räknar fyllda pauser och repetition, som ger
talaren mer tid att fundera, som KS i sig, medan t.ex. Tarone samt Færch och
Kasper inte gör det. Jag räknar pauser och upprepningar (utgående från
kontexten) som en del av de problemmarkörer (se 4.2 om identifiering av
markerade KS) som man använder i problemsituationer för att markera att man är
osäker på språket eller inte kan uttrycket som man behöver. Tablå 3 synliggör att
även i sådana taxonomier som till största delen består av likadana delar kan det
hur man har kategoriserat strategierna variera.
5.2 Inlärningsstrategier
LS är strategier som inläraren använder för att förbättra sina lingvistiska och
sociolingvistiska kunskaper i andraspråket (Tarone 1983: 67; Nisbet &
Shucksmith 1988: 24f.; Oxford 1990: 1). Cohen (1998: 4) poängterar att
strategierna är medvetna processer där inlärarens mål är att lära sig. Enligt Oxford
(1990: 8) utgör LS specifika handlingar som inläraren använder för att lära sig
något nytt lättare, snabbare, effektivare, trevligare och mer självstyrt samt för att
kunna använda kunskaperna även i andra situationer. Liksom KS är också LS en
viktig del av den strategiska kompetensen, som i sin tur är en del av den
kommunikativa kompetensen (Faucette 2001: 3).
Skillnaden mellan KS och LS är enligt Tarone (1980: 420f.) att hennes första
kriterium för KS, att man vill meddela ett budskap (se 5.1.1), inte behöver
uppfyllas i LS då den grundläggande orsaken till strategianvändning är att lära sig
mer om språket, inte att kommunicera (Tarone 1980: 419ff.). Enligt Oxford
(1990: 1) är LS viktiga för språkinlärning eftersom de används som verktyg vid
aktiv, självständig inlärning. För att man ska kunna fungera som autonom inlärare
(se 2.3) krävs att man aktivt kan styra sin inlärning själv. Att kunna använda olika
LS är således viktigt för att en självstyrd inlärningsform såsom tandeminlärning
ska ge resultat.
O’Malley och Chamot (1990: 44ff.) delar in LS i metakognitiva, kognitiva och
sociala/affektiva strategier. Metakognitiva strategier används vid planering,
uppföljning och evaluering av inlärningen och är således viktiga komponenter i
inlärarautonomin. Kognitiva strategier handlar om den information som inläraren
får och hur den bearbetas på sätt som befrämjar inlärningen, t.ex. olika sätt att