Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto

106 Acta Wasaensia
Tabell 4. Problematiska sekvenser och strategityper per informant.
Informant Sekvenser Intralingvala Interlingvala
1 21 20 (95 %) 8 (38 %)
2 32 30 (94 %) 12 (38 %)
3 48 44 (92 %) 12 (25 %)
4 48 46 (96 %) 16 (33 %)
Totalt 149 140 (94 %) 48 (32 %)
5 38 27 (71 %) 17 (45 %)
6 41 29 (71 %) 20 (49 %)
7 61 52 (85 %) 25 (41 %)
8 47 30 (64 %) 31 (66 %)
Totalt 187 138 (74 %) 93 (50 %)
* Den sammanräknade procentandelen är över 100 % efter-
som intra- och interlingvala KS kan användas även i samma
sekvenser.
I jämförelsen mellan andelarna intra- och interlingvala KS framträder en skillnad
mellan de två grupperna: studerande (informanterna 1–4) och arbetslivsgruppen
(informanterna 5–8). Alla studerande använder intralingvala KS i mer än 90 % av
sekvenserna och interlingvala KS i mindre än 40 % av sekvenserna. Alla informanter
i den andra gruppen använder intralingvala strategier i mindre än 90 % av
sekvenserna och interlingvala strategier i mer än 40 % av sekvenserna. På grund
av denna skillnad har jag också räknat det totala antalet sekvenser och andelen
intra- och interlingvala strategier i dem för båda grupperna.
Granskade som grupp har studerandena något färre sekvenser med KS än den
andra gruppen, 149 respektive 187 sekvenser. Viktigare än antalet sekvenser är
dock andelen olika typer av KS i dem. Den totala andelen intralingvala KS hos
studerandena är 94 % och andelen interlingvala KS 32 %. Skillnaden är hela 62
procentenheter. Studerandena håller sig oftare till målspråket. De använder intralingvala
strategier och då interlingvala strategier används kombineras dessa ofta
med intralingvala KS. Interlingvala KS förekommer ensamma endast i 6 % av
sekvenserna hos studerandena. Studerandena är i olika skeden av sina studier och
i olika åldrar men de har alla svenska som huvudämne och utbildar sig alltså till
experter på svenska språket. De avlägger också i och med FinTandem en språkpraktik
som ingår i deras studier och skriver därför en inlärningsdagbok över sina
träffar. Detta kan antas medverka till deras tendens att hålla sig till målspråket. I
studierna vid universitetet krävs det också att man använder svenska t.ex. i
kontakterna med lärare, vilket ger en viss vana att hålla sig till målspråket.