Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto

60 Acta Wasaensia
medvetna planer. Jag stöder deras tänkesätt och talarna är enligt min uppfattning
inte alltid medvetna om sina problemlösningsmetoder, alltså om KS, i den
meningen att de tänker metalingvistiskt på hur de använder språket och medvetet
planera alla KS. Vissa strategier kan vara t.ex. automatiserade lösningar på problem
som uppstår under kommunikationen medan andra kan föregås av medvetna
funderingar på hur man bäst kan lösa problemet. Som lyssnare kan man inte
avgöra skillnaden utan det skulle krävas att talaren efteråt reflekterar över varje
fall av sin strategianvändning. En problemmarkering före strategierna pekar dock
på medvetenhet om att det finns ett problem. Problem i språkproduktion får
inläraren att märka skillnaden mellan vad han vill säga och vad han klarar av att
säga på målspråket, vilket kan göra honom mer medveten om vad han inte kan
och vad han således behöver lära sig (Swain 1996: 100). Explicita problemmarkeringar
synliggör problematiska situationer förutom för talaren själv också
för samtalspartnern och för forskaren.
KS har granskats både process- och produktorienterat. I processorienterade
klassifikationer har KS analyserats och grupperats enligt de processer som leder
till en viss strategi. (Liskin-Gasparro 1996: 318.) Nijmegenprojektet t.ex. har
granskat KS ur en processorienterad synvinkel (för mer information se t.ex.
Poulisse, Bongaerts & Kellerman 1990). Den processorienterade synvinkeln på
KS koncentrerar sig på psykologiska processer hos andraspråksinlärare och de
kognitiva processer som kan observeras via språkproduktionen (Yule & Tarone
1997: 19). Produktorienterade klassifikationer har sin utgångspunkt i den språkliga
produkten och man har grupperat KS enligt vilket språk de baserar sig på,
dvs. L2 eller L1/L3 (Liskin-Gasparro 1996: 318). Eftersom min avhandling
handlar om den språkliga produkten aktualiseras produktorienterade definitioner
och taxonomier för KS i studien och det är dem jag presenterar nedan.
Inom andraspråksforskningen har man två olika sätt att fokusera KS: en kognitiv
(psykolingvistisk) och en interaktionell synvinkel (Hammarberg 2004: 57f.). Den
psykolingvistiska utgångspunkten fokuserar processen inom individen och KS ses
som en medveten eller omedveten plan för att lösa problem i kommunikation för
att nå ett kommunikativt mål. Den interaktiva utgångspunkten betonar samtalspartnernas
gemensamma strävan efter att hålla samtalet igång och ser KS som ett
redskap i detta. (Nelson 2010: 240.) Två välkända taxonomier där KS betraktas ur
respektive fokuseringssynvinkel är Tarones (1980) interaktionella och Færch och
Kaspers (1984) psykolingvistiska syn på KS. Tarones första taxonomi (1977) var
den första taxonomin för KS som presenterades och den har varit en av de mest
inflytelserika taxonomierna inom forskningsfältet (Dörnyei & Scott 1997: 175). I
min forskning uppmärksammar jag inlärares agerande och strategibruk, alltså det
som sker hos inlärare, men betraktar ändå detta som en del av en interaktion där