Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Interaktion som mål och medel i FinTandem - Vaasan yliopisto
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
122 Acta Wasaensia<br />
språk med sin diskussionspartner än <strong>mål</strong>språket. I <strong>FinTandem</strong> har deltagarna<br />
alltid åtminstone två gemensamma språk, <strong>mål</strong>språket respektive det egna moders<strong>mål</strong>et.<br />
Att informanterna trots detta väljer att oftare använda intra- än interlingvala<br />
KS visar att de till största delen strävar efter att kunna använda ett språk<br />
åt gången, vilket också är avsikten i tandem (se 3.4).<br />
8.1.1 Direkt begäran om hjälp<br />
Direkt begäran om hjälp kombineras i det studerade materialet med de flesta<br />
andra intralingvala, interlingvala <strong>och</strong> också paralingvistiska strategier <strong>och</strong> används<br />
på olika sätt. Green-Vänttinen <strong>och</strong> Lehti-Eklund (2007: 55) diskuterar<br />
självreparationer, <strong>som</strong> delvis innefattar samma fenomen <strong>som</strong> i min studie definieras<br />
<strong>som</strong> KS (se 5.1). Enligt dem kan självreparationer (t.ex. upprepningar av<br />
det <strong>som</strong> man sagt) användas både för att ta fasta på ett problem i yttrandet <strong>och</strong> för<br />
att planera yttrandet vidare (ibid.). De olika sätt på vilka informanterna i studien<br />
använder direkt begäran om hjälp påminner om detta: direkt begäran om hjälp kan<br />
användas (i) <strong>som</strong> explicita frågor <strong>som</strong> kräver svar, (ii) för att markera osäkerhet<br />
<strong>och</strong> kontrollera att man har uttryckt sig korrekt <strong>och</strong> (iii) för att skaffa sig mer tid<br />
att formulera sig.<br />
I min indelning av strategityper utgår jag från det språk <strong>som</strong> KS grundar sig på:<br />
<strong>mål</strong>språket eller andra språk. Efter<strong>som</strong> direkt begäran om hjälp i den taxonomi för<br />
KS <strong>som</strong> jag använder (se 5.1.2) kategoriserats under intralingvala strategier har<br />
jag beaktat endast begäran <strong>som</strong> framförs på svenska. Direkta frågor på finska<br />
behandlar jag <strong>som</strong> en del av kodväxling under interlingvala strategier (8.2.1).<br />
Direkt begäran om hjälp kan uttryckas på många olika sätt: vad är det (på<br />
svenska), hur säger man (på svenska), vad heter det (på svenska). Olika varianter<br />
i fråga om t.ex. ordföljd är vanliga i det studerade materialet. I materialet<br />
förekommer också ofullständiga kortversioner av alla dessa uttrycksmöjligheter,<br />
t.ex. vad är, vad, hur. Jag har också räknat explicita kommentarer om att man inte<br />
kan något, t.ex. jag vet inte vad det är på svenska, <strong>som</strong> direkt begäran om hjälp<br />
efter<strong>som</strong> inläraren även då explicit tydliggör att han inte kan något <strong>och</strong> således<br />
behöver moders<strong>mål</strong>stalarens hjälp. Också ordet eller kan i vissa kontexter tolkas<br />
<strong>som</strong> direkt begäran om hjälp då det syftar på att talaren misstänker att det finns<br />
andra (lämpligare) sätt att uttrycka det <strong>som</strong> han sagt.<br />
Fastän direkt begäran om hjälp enligt definitionen innebär explicit begäran om<br />
hjälp av samtalspartnern visar analysen av mitt material att den kan ha flera subfunktioner.<br />
Den tydligaste är att den fungerar <strong>som</strong> explicit fråga om något uttryck<br />
på <strong>mål</strong>språket, dvs. signalerar explicit att inläraren har problem i språkproduk-
Change language